Sök:

Sökresultat:

48031 Uppsatser om Olika foder - Sida 8 av 3203

Mjölkens ureahalt och mjölkkornas kväveeffektivitet :

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Olika typer av vallbaljväxtfoder till får

Fler fårägare efterfrågar effektivare produktionsmodeller med billigare foder, vilket har ökat intresset för vallbaljväxter som alternativt proteinfodermedel. Rödklöver, vitklöver, lusern och käringtand är de vanligaste sorterna i Sverige. Syftet med litteraturstudien är att beskriva näringsvärden i de fyra baljväxterna samt deras effekt på konsumtion, näringsbalans och produktion hos tackor och lamm. Baljväxters höga halt av protein och låga halt av WSC gör baljväxter svårensilerade. Därför krävs en snabb förtorkning och tillsatsmedel för att tillräckligt med mjölksyra ska bildas.

Påverkar tidighetstyp fiberhalten hos rödklöver?

The high feeding value of red clover makes it into an important species in Swedish agriculture. There are three different maturity types grown in Sweden, early, medium late and late. The time for heading, regrowth and winter hardiness is affected by the maturity type, but there can also be other factors that are affected by the maturity type, for instance fiber content. In a greenhouse experiment three red clover varieties of different maturity types were compared; early Titus, middle late SW Nancy and late SW Torun. The features compared were fiber content and differences in development rates.

Transport av hästar i Sverige - en enkätstudie

Under de senaste tio åren har antalet hästsportsevenemang ökat drastiskt, både internationellt och i Sverige. Det ökade antalet hästsportsevenemang visar på ett ökat intresse för hästsport och hästar vilket i sin tur föranlett en ökning i transport av häst. Vetenskaplig litteratur inom ämnet är knapp och det som finns berör vanligen fysiologiska mätningar för att uppmäta stress under transport. För att få en uppfattning om hur marktransporter av häst går till i Sverige och skapa en kunskapsbas för framtida studier utfördes en webbaserad enkätstudie. Enkäten låg ute i 6 dagar och 1013 personer svarade varav 906 stycken kunde analyseras.

Nötning: analys och materialval i kvarn för malning av råmjöl

Kalksten och råmjöl sliter kraftigt på allt det kommer i kontakt med. Råmjölet blästrar och kalkstenen gnider sig in i och slår mot materialet i råkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anläggning i Slite. Underhållskostnaderna är stora för råkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hänsyn till nötningsbeständighet, pris och livslängd hos både material och maskin. Nötningsbeständigheten beror av duktilitet, hårdhet, dämpningsförmåga, med mera.

Studie av introduktionen av NorFor Plan för foderstatsberäkning till mjölkkor i Sverige :

NorFor is a cooperative project between the consulting organisations owned by the farmers in the Nordic countries ? Sweden, Norway, Denmark and Iceland. The project started in 2001 and the outcome, the system for ration calculation NorFor Plan and the model for evaluating the ration NorFor Evaluation, was completed in 2006. Along with NorFor Plan economical optimization are available and according to literature, the optimization will generate a 2 öre lower feed cost per kg milk, and thereby improve the profit for the farmer. The use of NorFor Plan in Sweden for feed optimization during spring 2008 has been very small. In this study eight herds in the middle of Sweden fed half the herd according to the classical system used in Sweden and the other half according to NorFor Plan system.

Förekomsten av salmonella hos reptiler i svenska hushåll samt en jämförelse mellan två selektiva odlingsmedia

Salmonellos är en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i världen. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos människor men kan i sällsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien är zoonotisk och då det idag anses att alla reptiler bär på salmonellabakterier är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att få en uppskattning om hur vanlig salmonella är på sällskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushåll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda på vilka underarter och serovarer som förekommer. Djurägarna kontaktades via olika internetforum för reptilägare och skickade in kloksvabbprov med tops från max en reptil per terrarie samt bottenmaterial från upp till 10 terrarier. Salmonella spp.

Smittvägar för Toxoplasma gondii hos får

Toxoplasma gondii infekterar sina värdar i huvudsak via tre smittvägar: intag av oocystor från kattfaeces, intag av kött innehållande vävnadscystor eller transplacentalt till det ofödda fostret. Hos får har parasiten även visats kunna smitta vid sexuell kontakt, även om detta är en mycket ovanlig smittväg då baggarnas sperma är infektiös under en mycket kort tidsperiod efter infektionens inledande. Intag av vävnadscystor borde inte heller utgöra någon reell risk då får normalt inte ges kött eller köttprodukter. I stället har närvaro av katter visat sig vara den största riskfaktorn för att få in toxoplasmos i en fårbesättning. Ny forskning har även visat på höga nivåer av transplacental smitta inom besättningar, men då denna smittväg endast drabbar varje tackas egna lamm utgör den ingen stor risk vid smitta mellan besättningar.

Genmodifierade grödor och dess konsekvenser : För människa och miljö i Sydamerika, USA och EU

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Fallstudie av kostnader i tornsilo och plansilosystem på en mjölkgård :

I have through a case study looked on a milkingfarm in Dalarna and been counting on what it would cost to increase the silagestorage. Today they have to little capacity on the existing towersilo because they built a bigger farm with more cows. The reason is that two families decided to start having the production on one farm together and moved all animals from one of the farms to the other farm. So for that reason I have looked on the costs to build a new towersilo or levelsilo. The goal has been not only to look at the buildingcost but also which operatingcost that is included with the different alternatives. I have taken tenders from two different towersilocompany, Bjurenwall and Svenska Neuero and taken tenders from Abetong for a levelsilo with roof and one without roof. The overall feed requirements on the farm is on 240 tonnes dry extract and the old towersilo hold 110 tonnes dry extract so the need for a new foundation is on 130 tonnes dry extract. I have through cost estimate been counting on the specific buildingcost for each buildingaltenative.

Samband mellan högt hull innan könsmognad och mjölkkors förmåga att producera mjölk

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

Majsensilage ? effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm

Det finns en stor efterfrågan på färskt lammkött året runt i Sverige och det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och våren. Lammen ska växa fort för att ha en så effektiv produktion som möjligt men ändå behålla de slaktkroppsegenskaper som efterfrågas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion kräver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs är idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.

Mul- och klövsjukas smittspridning och förmåga att smitta vilda djur

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

Hästens välfärdsproblem relaterade till utfodring

Hästen har länge varit ett användbart och uppskattat djur av människan. Ända sedan domesticeringen för 6000 år sedan har hästen använts till krig, som draghjälp och för nöje. Hästen började sin utveckling som en mindre bladätande fyrtåad häst till dagens större entåade gräsätande häst. Denna utveckling var nödvändig för hästens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förändrat klimat. Dagens hästhållning skiljer sig från den miljö hästen levde i som vild.

En metodutvärdering av pulsparametrar och beteenderegistrering i samband med utfodring av häst

Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sänker hjärtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mäta hjärtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar på en minskad parasympatisk aktivitet och det sker när hästen är psykiskt frustrerad. När hästen är frustrerad under en kort tid går HR upp. HRV mäter tempo, tryck och längd mellan hjärtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos häst är kopplade till foder och utfodring och därför är det intressant att försöka mäta hur stor frustration hästen har vid olika utfodringssituationer.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->