Metoder för reduktion av halten lättlösliga kolhydrater i vallfoder och jämförelse av analysmetoder
Lättlösliga kolhydraterVallfoderEnsilageHösilageHöLagringstidEnsileringsmedelBlötläggningWSCFångEMSInsulinresistensFTIR - analysEnzymatisk spektrofotometrisk analys
Syftet med detta examensarbete var att hitta praktiska metoder för att reducera innehållet av glukos, fruktos, sukros och fruktaner, så kallade lättlösliga kolhydrater (WSC), i vallfoder. Ett vallfoder med mindre mängd WSC kan vara användbart för hästar som har fång, är insulinresistenta eller har fått diagnosen EMS (equine metabolic syndrome) eller Equine Cushing?s syndrome. Faktorer som kan påverka innehållet av WSC i vallfoder är bl.a. växtens utvecklingsstadium, konserveringsmetod, lagringstid, tillsats av mjölksyrabakterier till ensilage/hösilage, samt blötläggning av foder innan utfodring. Ytterligare ett syfte med studien var att utvärdera Fourier transformerad infraröd analys (FTIR) av WSC-innehållet i vallfoder och jämföra denna metod med den enzymatisk-spektrofotometriska analysmetod som används i dagsläget. FTIR-analys används vanligen till mjölkanalyser men skulle kunna vara ett alternativ till enzymatisk-spektrofotometrisk analys då den är snabbare och billigare. Syftet med den egna studien var att undersöka hur konserveringsmetod, lagringstid, blötläggning och tillsats av ensileringsmedel innehållande mjölksyrabakterier påverkade WSC-innehållet i olika vallfoder. Till det praktiska försöket skördades vallgröda i mitten av juni 2010. Grödan konserverades som ensilage (40 % ts-halt) och hösilage (60 % ts-halt) i 25- literssilor med och utan osmotoleranta mjölksyrabakterier, och som hö (85 % ts-halt) pressat till småbalar och torkade på planbottentork. Silorna och höbalarna öppnades efter 3 månaders lagring och prover från denna öppning analyserades med avseende på kemisk och mikrobiologisk sammansättning samt WSC-fraktioner. Vid detta tillfälle blötlades ensilage, hösilage och hö i kranvatten i 12 respektive 24 timmar, då prover togs ut för analys av WSC-innehåll (12 och 24 h) och mikrobiologisk sammansättning (endast efter 24 timmar). När silorna och höbalarna varit lagrade i totalt 6 månader provtogs dessa och analyserades med avseende på halten av WSC. Hö och ensilage hade det lägsta innehållet av WSC (efter 3 månaders lagring), jämfört med hösilage som innehöll högst WSC-halt. Lagringstiden hade ingen effekt på WSC-innehållet i ensilage och hösilage, medan hö lagrat i 6 månader hade lägre sockerinnehåll än efter 3 månaders lagring. Fruktos- och totala WSC-halten i ensilage och hösilage var lägre för foder som hade konserverats med tillsatta mjölksyrabakterier, jämfört med foder utan tillsats av ensileringsmedel. Blötläggning hade ingen effekt på WSC-halten i hö, men gav störst reduktion av WSC-innehållet i ensilage efter 24 timmars blötläggning. Det fanns en skillnad i analyserade WSC-värden mellan FTIR-analys och enzymatisk-spektrofotometrisk analys när alla fodertyper inkluderades. FTIR-analysen gav högre värden för WSC-halt än enzymatisk- spektrofotometrisk analysen vid dessa jämförelser. Däremot gav metoderna lika resultat för analyserade värden när alla fodertyper lagrade i 3 respektive 6 månader jämfördes.