Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten frÄn en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi Àr studierna och metoderna dÀr man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att anvÀndas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkÀrna frÄn FÄgelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkÀrnan och med hjÀlp detta fynd i kombination med frÀmst analys av organiskt kol kunde borrkÀrnans stratigrafi korreleras med resultaten frÄn den tidigare studien..

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Forskning har visat att det Àr flera faktorer som har betydelse nÀr en person vill förÀndra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen sjÀlv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som fÄr en person att vilja lÀmnaett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sÄdan process ser ut.Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jÀmfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nÄtt en personlig botten Àr viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lÀmna ett missbruk.Relationer, dvs. stödet frÄn betydelsefulla personer i nÀtverket Àr en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp frÄn missbruket, samt att flytta frÄn hemstaden och bryta med gamla vÀnner.

En hög med brÀnslebriketter ligger pÄ marken pÄ ett industriomrÄde i Sveg. Det Àr tillverkaren av dessa som har lagerhÄllit briketterna pÄ detta sÀtt och Àmnar lasta dessa i sina containrar. DÄ detta moment inte tillhör den ordinarie produktionen finns en mobil enhet att tillgÄ för att genomföra inlastningsproceduren. Containern placeras i en rigg som hissar containeröppningen upp i luften varpÄ en hjullastare matar in briketterna i en transportör. Den förflyttar briketterna upp till containeröppningen vilket leder till att materialet faller ned pÄ containerns botten.

CSR Àr ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger pÄ frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket frÄn externa intressenter och den institutionella omgivningen i nÄgon mÄn krÀver att företag visar ansvar gentemot omvÀrlden. MÄnga företag vÀljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hÄllbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjÀlp av hÄllbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjÀmförelse med avseende pÄ rapportering av CSR.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

I den tidigare litteraturen om graffitimÄlare visar det pÄ att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns vÀldigt fÄ stÀllen att hÀmta sin inspiration för sin utveckling som graffitimÄlare sÄ de gjorde vad som visades i Style Wars. PÄ senare tid har det blivit ett hÄrdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm dÀr de mÄnga av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spÀnningssökande dÀr stress Àr en viktig ingrediens för fortsÀttandet av graffitimÄlarna. Det finns graffitimÄlare som hellre mÄlar pÄ lugna vÀggar eller legala vÀggar. GraffitimÄlare har gemensamma nÀmnare i estetiskt förhÄllningssÀtt. Graffiti Àr kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimÄlare blir anomiska.

Den hÀr uppsatsen analyserar och jÀmför olika konflikttransformerande organisationer som verkat i Nordirland och genom detta ges möjlighet att pÄ sÄ vis ta reda pÄ om det skett en konflikttransformation eller ej? Analysen utgÄr frÄn John Paul Lederach teorier kring fredsbyggande modeller. Jag kommer anvÀnda mig av tvÄ modeller, den ena Àr en pyramid över samhÀllet, dÀr det politiska toppskiktet ligger högst och grÀsrotsnivÄn ligger i botten. Den andra Àr en modell över förflyttningen frÄn ett stadium av konfliktövergÄng till en fullstÀndig transformation av konflikten. Vidare kommer jag ta fram vilket arbete, metoder samt vilken mÄlgrupp de konflikttransformerande organisationerna har anvÀnt.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

NÀr ens barn fÄr en diagnos som Àr livslÄng, hamnar de flesta förÀldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstÀrks ofta förÀldrarnas kris. FrÄgestÀllningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmÀrksamma förÀldrarnas reaktioner nÀr deras barnredan har en diagnos (synnedsÀttning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig pÄ en intervjustudie med sex förÀldrar till barnmed synnedsÀttning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrÄn principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

Nya metoder och dess verktyg Àr anledningar till varför mÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken Àr att verksamheter tycker att det Àr för svÄrt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod Àr RUP som denna rapport har avgrÀnsats till. Det som undersöks i rapporten Àr hur en projektledare, dÄ metoden RUP anvÀnds, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgÄngsrikt informationssystem.För att fÄ svar pÄ problempreciseringen gjordes en surveyundersökning dÀr tekniken intervju anvÀnts för att samla relevant information.

För att ta reda pÄ hur vÀl en Multi-Agent-Systems-bot kan stÄ sig mot andra, icke-MAS-bottar, sÄ har vi implementerat en bot till brÀdspelet Arimaa. Botten Àr implementerad i C++ och den kan spela mot andra bottar, eller mÀnniskor, genom Arimaas officiella hemsida. Syftet har varit att skapa en fullfjÀdrad bot som bÄde klarar av att spela korrekt, och att spela bra. För att ta reda pÄ om MAS Àr en bra designfilosofi för Arimaa sÄ har vi utmanat ett antal av de bottar som andra mÀnniskor skapat och lagt upp pÄ hemsidan. Alla bottarna har under tiden de legat uppe blivit rankade genom tÀvlingar och utmaningar och flera av dessa har tÀvlat om stora pengar, vilket betyder att mÀnniskor har lagt mycket tid pÄ dem.