I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Det här arbetet studerar med hjälp av en attitydundersökning förhållandet mellan anställdasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förståelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. Frågeställningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hämtas i begreppet relationship commitment och närmare bestämtden del som benämns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak på Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsäga affective commitment (känslomässig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar även åtta påverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

Det finns två starka synsätt på en IT-investering, det ena synsättet fokuserar på hårda delar såsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsättet fokuserar på hur systemet påverkar användare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa två aspekter behöver beaktas för att förstå sig på så många olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien ämnade att undersöka i vilken utsträckning en myndighet under sin IT-investering använde detta holistiska synsätt. Förstudien som ledde fram till denna studien är utförd av ett forskningsinstitut, på samma IT-investering men med IT-management som angreppssätt.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation..

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur nya enhetschefer formar sitt chefskap i en offentlig organisation. Genom chefernas berättelser vill vi utveckla vår förståelse för hur chefskap formas och visa på vilka aspeketer som upplevs som betydelsefulla för stödjandet av chefernas identitetsarbete. Teori: För att beskriva formandet av chefskapet har vi valt identitet som teoretiskt analysverktyg. Vi har främst valt att använda forskningsinriktningen kring identitetsarbete som berör formandet, underhållandet, förstärkandet och reviderandet i det pågående konstruerandet av svaren på bland annat "Vem är jag?", "Vad gör jag?" och "Vad står jag för?".

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fått ett allt starkare fäste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer är, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum är  i  denna  uppsats  benämnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kännetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lägre  offentlighetsgrad  främst  kännetecknas  av egenskaper  från  den  privata  sektorn.  Utifrån  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och använts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillät organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byråkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte är att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad påverkar dess entreprenörskap.