Sökresultat:
2809 Uppsatser om Offentliga rummet - Sida 15 av 188
Konstnärligt intrång : om att hävda sin rätt till plats i det offentliga stadsrummet
?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.
Strategisk partnering i offentlig sektor: en fallstudie vid NCC
Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.
Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön
Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demografiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.
VD har ordet ? en studie av vd-orden på företagens hemsidor
Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det Offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det Offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag.
Det kreativa rummet
I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen.
Diskurs i det Virtuella Rummet: De diskursiva spelen i det virtuella rummet i relation till attacken i Kärrtorp och överfallet på Möllevångstorget i Malmö samt sociala & politiska effekter
Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera kollektiv identitet.
Exilfilm vs. Diaspora : En närstudie av exilfilm och den Internationella Exilfilmfestivalen i Göteborg
Berlinmurens ras var en symbolisk markering på slutet av kallakriget. Kulturella värderingar och den politiska världskartan ändrades. Massflykt och transnationalism i det globala tillståndet blir ett faktum. Diaspora och exil skapar ny kulturidentitet. Filmen som ett starkt uttrycksmedel, skapar en plattform för de människor som lever under exil och diaspora- förhållandet för att hävda sig.
Guld : Det inre rummet
Arbetet innehåller en skriftligt och gestaltande del.
Ljus och mörker i det offentliga rummet - Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned.
Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn
under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och
fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas
till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och
möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus
ersätts av konstgjort ljus.
Demokratisering = bättre jämställdhet?
Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med irakiska Kurdistan.
Kroppen i det offentliga rummet En studie av performanceverken Twilight Walk och Göteborg Crawl
This essay aims to analyse the social and physical interaction through the body inpublic space, based on the performances Twilight Walk by The New Beauty Council,and Crawl, by William Pope.L. As part of the performance-programme CityExcavations from Gothenburg International Biennial of Contemporary Art 2011,artists occupied the streets of Gothenburg for a few days in June 2011. Through aninterpretation on performativity and feminism architecture-theory this essay looks intohow bodies integrate with public space; on how space potentially includes or excludesrepresentations of different bodies and the construction of (gender) identities. I wantto discuss how bodily performances such as movements, gestures, visual andemotional expressions interact with architecture and social contexts..
En undersökning av historiemedvetande bland syrianska organisationer i den svenska diasporan
Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget.
Budget och BSC:s roller i privata och offentliga verksamheter
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.
Hörby centrum - förslag till förnyelse av den offentliga miljön
Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och
välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och
flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin
prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i
alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby.
Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har
genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa
energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att
bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och
ostrukturerat.