Samhällsorientering är en huvudsaklig åtgärd som ingår i den senaste politiken kring integration av nyanlända invandrare som började gälla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka framställningen av nyanlända invandraren i svensk integrations politik utifrån samhällsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gällande samhällsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar på postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till är det att det nyanlända invandraren bemöts hårdare krav utifrån svenska värderingar för att integrera till det svenska samhället.

Syftet med studien är att undersöka läsarkommentarer i förhållande till nyhetstexten i två svenska nättidningar. Målet med studien är att få djupare förståelse om hur kommentarfunktionen används av läsare.För att studien ska vara möjlig att genomföra används kvalitativ forskningsmetod detta för att kunna få fram mer djupgående kunskap.Det empiriska materialet består i första hand av läsarkommentarer från Dagens Nyheter och Aftonbladet. Men även nyhetsartiklar från dessa tidningar har analyserats.Resultatet visar att kommentarfunktionen inte enbart är en plats i det offentliga där läsare kan konversera, dela med sig av åsikter och tankar. Kommentarfunktionen är också en plats där åsikter kan bildas och formeras. Men frågan om huruvida läsare med hjälp av kommentarfunktionen kan påverka nyheter är svårt att säga.

Ever since its conceptual birth, the questioning of consequences due to the implementation of ideas from the reformation doctrine, called New Public Management, has been a common occurance among those who have dedicated themselves to research in superior methods of Public Administration. What this thesis aims to do is shed light upon what value-conflicts may occur within public administration organisations when they begin to idealize the rationalization of economic issues. The goal of this thesis will be fulfilled through the creation of two ideal types of public administration that exist in opposition to each other. These two ideal types will show two different views on how decision-making and organisation will be managed in their respective sectors. By doing this, there will be clarification as to what conflicting values arise with the implementation of ideas taken from New Public Management, as well as defining the fundamental difference between which ethical decision model is used..

I den allmänna debatten kan vi återkommande läsa och ta del av medborgares tyckanden och tänkanden kring stundande eller redan genomförda privatiseringar inom den allmänna vård och omsorgen. Utifrån den allmänna diskursen och den tidigare forskningen kring fenomenet privatisering inom det offentliga Sverige har frågor väckts om hur man inför dessa nya driftsformer säkerställer folkliga värdegrunder som offentlighetsprincip och insyn. Redan i de inledande delarna av upphandlingsdokumenten som de båda huvudmännen, Sala Kommun och Västmanlands läns landsting, upprättat framgår en intressant olikhet i fråga om begreppsinnebörd och tolkning. Allmänt förhåller sig båda fallens avtalsregleringar mycket detaljerade och utförliga. Sammanfattningsvis har denna studie visat att såväl offentlighetsprincip som insyn säkras under upphandling..

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rädsla utvecklas i samband med överfallsvåldtäkter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rädsla. Syftet har också varit att relatera rädslans betydelse i förhållande till jämställdhet. Den övergripande problemfrågan har varit:- Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt?Följande undersökningsfrågor har använts:- Hur ser forskningen på problemet med kvinnors rädsla för brott och våldtäkt?- På vilket sätt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha påverkat utvecklingen av rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro? Undersökningen har gjorts i två delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rädsla för brott och våldtäkt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha påverkat rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsområdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, att leverantörerna som lämnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera på lika villkor samt att hänsyn ska tas till de grundläggande principerna i EU-rätten. Beställarens intresse i upphandlingar är att erhålla upphandlingsföremålet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse är att konkurrera på lika villkor och vinna upphandlingar.För att försäkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan beställarna, med hjälp av den fakultativa regeln i 10 kap.

This paper examines the concept of heritage and which factors that determines how we evaluate and select what should be considered cultural heritage. This has been examined using a qualitative study involving interviews with seven people working within different parts of the cultural heritage sector. The purpose was to get a picture of what the public sector?s cultural heritage consists of and why so. The research question was: What gives the status of cultural heritage? This was examined by looking at further questions: What defines the concept of cultural heritage? Who decides what should be considered cultural heritage? What is significant when discussing cultural heritage? One conclusion is that the concept itself is experienced as diffuse but that the meaning can be summarized as the traces we leave behind to be preserved by future generations.

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism.Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken.

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansågs det inte längre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer ställdes inför nya problem, utmaningar och krav på förändrad styrning. Målstyrning sågs i mycket stor utsträckning som lösningen på framtidens problem. Målstyrning är en styrteknik som i korthet innebär att det är de övergripande målen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvärderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i målstyrda organisationer att utvärderingarna endast behandlade de mål som föreföll enklast att mäta, det vill säga de kvantitativa målen.