Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad arbetsgivarna anser är betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger på den arbetssökandes sociala och formella kompetens och på det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren får av den arbetssökande? Vilken form av kompetens är enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras när de har likvärdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer på en socialförvaltning och fyra på ett privat företag i stålbranschen. Det mest betydelsefulla på socialförvaltningen är social kompetens och personliga egenskaper.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjänar på offentliga e-tjänster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjänster och visa på den påverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjälp av en kvalitativ studie, som främst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjänster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrån de fyra perspektiven; mänskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vårt ramverk för effektivitetsmätning. Resultatet från studien visade att nyttan av offentliga e-tjänster, som kan bestå av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög användningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av ?gräsrotsjournalistik? men den används också som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det på lite olika sätt.Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ.

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte längre driver några flyktingförläggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat två offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgått från att asylboenden är en välfärdstjänst och att utförarna därför står för tillämpningen av en välfärdstjänst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som välfärdstjänst och analysera idéerna utifrån ett ideologiskt förankrat ideal om välfärd. Därför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat på Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska välfärdsregimer och kompletterat våra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse är de begrepp som ingått i de idealtyper vi använt oss av.