Sökresultat:
2378 Uppsatser om Offentliga miljöer - Sida 41 av 159
KonstnÀrligt intrÄng : om att hÀvda sin rÀtt till plats i det offentliga stadsrummet
?Claiming the right to space? is an argument frequently used by street artists for justifying illegal art in the public space. The public city space as a room of democracy and right to free speech is by some people considered threatened by commercial interests, and street art has become a way to demonstrate disapproval towards this. Street art is illegal and often anonymously performed in our cities. It developed in the late 1970s from the urban graffiti scene in America, and has therefore a lot in common with the graffiti movement.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Den Urbana TrÀdgÄrden : Ett sjÀlvorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.
Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön
Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.
Budgetprocess : I offentlig och privat verksamhet
Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
Det undermÄliga barnet : Hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivna barn upprÀttades i en statlig offentlig utredning frÄn 1930-talet
I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.
Ekologiska livsmedel i skolkök - EnkÀtundersökning över andelen ekologiska inköp i offentliga storhushÄll i Göteborg
FrÄgor och funderingar om hÄllbar utveckling Àr idag mer aktuella Àn nÄgonsin. Den i vÀrlden rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hÄllbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmÄl. Regeringens övergripande miljöpolitiska mÄl Àr att till nÀsta generation lÀmna över ett samhÀlle dÀr de stora miljöproblemen i Sverige Àr lösta. Maten vi Àter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Intern eller extern chefsrekrytering : En jÀmförelse mellan offentliga verksamheter och företag
MÄnga organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. VidareinnebÀr detta i sig bÄde för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad anvÀnder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning Àr en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsÀttningar för att utveckla sin personal mot nya mÄl.DÀremot krÀvs det att organisationerna vid sjÀlva rekryteringsprocessen frÀmst ser tillkandidaters faktiska kompetens. DÀrmed mÄste det ocksÄ tas i beaktning att organisationen ivissa fall mÄste gÄ externt för att knyta Ät sig den bÀsta kompetensen som de Àr i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vÀnder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.
Offentliga upphandlingsprocessen : Ett problem pÄ kommunal nivÄ
Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.
Mediedrev : en demokratisk förutsÀttning eller ett politiskt fall?
Syftet med denna undersökning Àr att se hur journalistiken förÀndrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska ocksÄ titta pÄ hur mediedrev som fenomen har förÀndrats under samma tid. UtifrÄn Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; TobleroneaffÀren frÄn 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin anvÀnde statens kontokort för privata inköp. KvittoaffÀren frÄn 2001 dÀr Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.
Riskbeteende och marknadsreaktioner : En empirisk undersökning om börsnoterade företags kapitalstruktur och kapitalmarknadens reaktioner Är 2005
Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera pÄ den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet Àr Ärsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden anvÀnder i dessa rapporter Àr primÀrt finansiella nyckeltal som tillÀmpas för att jÀmföra företag med varandra. Kapitalmarkanden Àr en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvÀrdig tillgÄng pÄ information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock Àr kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej Àr helt symmetriskt.
FÄ staden att blomma genom storskaliga lökplanteringar : lÀmpliga vÀxtplatser och gestaltning i Solna stad
VÄra stÀder blir allt mer bebodda och förtÀtas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör ansprÄk pÄ vÄra offentliga platser och det gÀller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar Àr nÄgot som anvÀnds frekvent i vÄra stÀder bÄde i stor som liten skala. VÄrlökar inom gestaltande sammanhang Àr nÄgot som under de senaste Ären anvÀnds mer frekvent. Deras egenskaper som Äterkommande, i vissa fall sjÀlvförökande, tidigt och lÄngsiktigt blommande, gör att de lÀmpar sig vÀl för offentliga miljöer.
Hur Lean? TvÄ fallstudier om Lean-modellen inom offentlig sektor
Bakgrund Lean Ă€r en managementmetod frĂ„n privata nĂ€ringslivet med ursprung frĂ„n Toyotas bilproduktion i Japan och Ă€r bĂ„de en filosofi om stĂ€ndiga förbĂ€ttringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer vĂ€ljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom omrĂ„det Ă€r ett aktuellt Ă€mne.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att besvara tre frĂ„gor:1. Varför vĂ€ljer vissa kommuner/verksamheter att tillĂ€mpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsĂ€ttningar?3. Finns det nĂ„gra faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid tvĂ„ offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Ăldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i BorĂ„s vid VĂ€stra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har anvĂ€nts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skĂ€len för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgĂ„ng (Legitimitet!) Ă€n att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvĂ€nda bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean fĂ„r förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.