Sökresultat:
2372 Uppsatser om Offentliga miljöer - Sida 11 av 159
SkÀrgÄrdsdestinationer : en studie om hur offentliga och privata aktörer Àr organiserade och samverkar pÄ skÀrgÄrdsdestinationer
Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..
NYBRO -Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum.
Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn.
2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande
riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med
analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum
finns inte.
Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr
fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna,
omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning
och uppstramning.
Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt
stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.
Syftet med mitt examensarbete Àr att ta fram ett förslag till ett
stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag pÄ ÄtgÀrder som kan genomföras för
att fÄ attraktivare offentliga miljöer i stadskÀrnan utifrÄn de
förutsÀttningar, kvalitéer och brister som finns idag.
Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut
i Nybro stad idag.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Patienters erfarenheter av att vara vakna under ortopediska ingrepp
Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.
I hopp om att bota : NÀr chefsvakanser möter fÄ ansökningar
Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.
Ljuset i Karlskrona : En studie om belysningen i centrala Karlskrona
Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..
VÀgval vid offentliga upphandlingar av komplexa tjÀnster
Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar Àr ett Àmne som Àr intressant bÄde ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels pÄ grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan lÀggas de problem och svÄrigheter som existerar vid inköp av komplexa tjÀnster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla en god tjÀnstekvalitet, vid inköp av komplexa tjÀnster, med perspektiv pÄ fri konkurrens och nÀra relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vÄr uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nÄ sitt mÄl som vi definierar som god tjÀnstekvalitet.
Ăppenhet vid redovisning av incitamentsprogram - En studie av praxis i Ă„rsredovisningar under 2001 till 2005.
Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..
PALLIATIV V?RD AV BARN Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder f?r ?kat v?lbefinnande
Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar
som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva
metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande
komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan
bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den
palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och
f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.
LÀra vÄga tala! : Om tal i klassrumsoffentligheten
SammandragFörfattare: Peggy PalmĂ
r: Ht 2007Titel: LÀra vÄga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VÀxjö, VÀxjö UniversitetSidor: 40InnehÄll:Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ären, för lÀraren, men Àven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Àven till att belysa pÄ vilket sÀtt som eleverna fÄtt/tagit ordet pÄ den offentliga nivÄn i klassrummet och vid hur mÄnga tillfÀllen som lÀraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfÀllen. Samt Àven hur lÀrare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ären.Metoden bestÄr av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Äk 1, 3 och 5. Jag har Àven utfört intervjuer av de tre berörda lÀrarna och av tre flickor och tre pojkar frÄn varje klass.Resultatet visar att lÀraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lÄg pÄ cirka 50-60 %.
Motivation i offentliga organisationer ? Konsten att motivera trots ekonomiska begrÀnsningar
I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.
Ekonomistyrningsinnovationer i Ärsredovisningar -Ett sÀtt för privata och offentliga verksamheter att skapa legitimitet?
Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat pÄ att Ärsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter vÀljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina Ärsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i Ärsredovisningar. En jÀmförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter dÀr man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenÀgenhet att skriva mer om BSC Àn privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
En analys av offentlig upphandling utifrÄn ett samhÀllsperspektiv
Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Ăven andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.
Personlighet och preferens : En kvantitativ studie av gymnasieelevers personlighet och deras preferens för personlighet hos lÀrare
Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.