De höga beloppen och den växande populariteten associerade med företagsförvärv har lett till många försök inom forskningen att förutsäga vilka företag som blir förvärvade. Denna studie ämnar undersöka förvärvsmarknaden på Nasdaq OMX Nordic under tidsperioden 2002-2011. Syftet är att studera om marknadsvärdering, finansiella karaktärsdrag samt ägarstruktur påverkar sannolikheten att företag blir förvärvade. Populationen utgörs av 81 förvärvade företag under den studerade tidsperioden samt en kontrollgrupp av samma antal. Resultaten visar att marknadsvärdering och finansiella karaktärsdrag inte skiljer sig mellan förvärvade och icke-förvärvade företag och därför inte kan användas som instrument för förutsägelse av förvärvssannolikhet.

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

Gräsrotsinitiativ är initiativ drivna av medborgare i civilsamhället för att åstadkomma lokala lösningar för en hållbar utveckling. De kan bidra till samhällsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hållbarhetsfrågor, stärka individer och samhällsaktörer samt generera färdigheter och kapacitet för att initiera hållbara lösningar i framtiden. Att förändra underifrån är förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhällsnivåer som motverkar en hållbar utveckling. Ett framgångsexempel inom hållbar omställning av lokalsamhället är Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla ätbara växter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhället i en hållbar omställning.

Bakgrund: På dagens marknader kan förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y.

Denna kandidatuppsats syftar till att utvärdera en i sammanhanget ny modell för värdering av optioner. Modellen går under namnet SABR och har enligt flera bedömare tagit en position som branschstandard inom vissa områden. Flera forskningsrapporter har presenterats i vilka modellen analyseras matematiskt och tillämpas på specifika marknader. I denna uppsats används data från Chicago Board of Exchange, mer specifikt optionen på S&P 500 index. Tillämpningen grundas på en kalibrering (regression) av vissa parametrar.

Title: Identity management on Facebook: a qualitative study in approaches to personal identity between two different age groups on the most public stage of our time (Identitetshantering på Facebook: En kvalitativ studie om förhållningssättet till den egna identiteten hos två olika åldersgrupper på vår tids mest offentliga scen).Number of pages: 43.Author: Isabelle Kåge.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall Semester 2010.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To identify differences in attitudes towards and management of personal identity onFacebook within two different age groups.Material/Method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: Those in the younger age group present themselves differently depending on the person or persons with whom they are communicating. Those in the older age group however, present themselves in a more consequent matter based upon the visibility their actions have to all their friends on Facebook as a whole. The definitions of certain elements on Facebook, such as what constitutes private information or anexcess of photo-tags, differ between the two age groups. Comments and feedback differ in importance and effect between the two age groups. Those in the younger age group are more likely to modify their attitudes towards their identities based upon the functions of Facebook.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.

Vår studie syftar till att undersöka om det historiskt har gått att erhålla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och Bästa företagen. Vi kommer därigenom indirekt även att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier är att investeraren ska få högre avkastning genom att utnyttja felprissättningar på marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan därmed ses som ett verktyg för att öka förståelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstå hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer således inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att därefter närmare gå in på hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi då samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. Målet med denna uppsats är att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som på svenska kan översättas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar består av en utredande text där författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kända så väl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjälp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, består av de sju olika dimensionerna Säkerhet, Aktiviteter, Komfort, Upplevelsevärde Gemenskap, Tillgänglighet samt Unika karaktärer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet från en pilotstudie, då verktyget applicerats på fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, språkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jämförbara resultat.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.