Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs.

Studiens främsta syfte var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett större svenskt företag upplevde processen för medarbetarsamtal. Det aktuella företaget var verksamt inom detaljhandeln med enheter geografiskt utspridda över världen. För att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer samt en granskning av företagets dokument innehållande riktlinjer för medarbetarsamtalsprocessen. Respondenterna bestod av fyra medarbetare och tre chefer, samtliga verksamma inom samma enhet. Valet av en kvalitativ metod gjordes mot bakgrund av studiens syfte och forskningsfrågor.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Arbetslösheten bland unga vuxna är idag hög i Sverige. Detta samhällsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna sociologiska studie bygger på kvalitativ metod och baseras på tio intervjuer. Studien undersöker inställningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anställande chefer samt deltagare i projektet.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt från psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus låg på upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktärers oetiska beslut inom gråzoner i arbetslivet. Data analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaområden; Förminskning av egen skuld, Beroendeställning, Intressekonflikt, Vad är korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

I den offentliga verksamheten utgör budget främst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. På senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten från den privata sektorn om hur budget bör användas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sätter mer fokus på det mänskliga beteendet och deltagandet från budgetuppställandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn där man har upptäckt vikten av hur viktigt det är med inre effektivitet inom verksamheten för att också lyckas med att få en god yttre effektivitet.

Hur långt kan man egentligen gå innan man korsar gränsen för det privata i en bostad, när blir en bostad dålig för att huvudmålet varit att tillföra kontexten och området något av värde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma så nära gränsen för vad en bostad tål i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som händer med bostadens planlösning när utsidan sätter förutsättningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krävs medveten planlösning och även en reflekterande utformning av utsidan med cykelstråk, anvisade gångvägar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden få en funktion för de boende från insidan sett, det vill säga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt på t.ex. lekområdet, lekplasten eller dyl.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.

Denna uppsats syftar till att, utifrån kunskaper om det offentliga rummet och människors användning av det, ge idéförslag till utformning av en busshållplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen är att designen ska stimulera till fler upplevelser i människors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan människor samt sinnesstimulans som bidrar till återhämtning och aktivering. Eftersom människor naturligt måste uppehålla sig här, ser vi en stor potential i att busshållplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer än att vara en väntplats mellan två destinationer. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar människans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi använde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur människor använder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vår busshållplats valde vi att observera människors beteenden på platsen.

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Detta examensarbete på c-nivå, är en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord på ett universitet. Det bygger på fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet är att belysa organisationens mål och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om målen överensstämmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsättningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrån organisationens mål och syfte.Utifrån resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lärande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande för att se hur resultatet skulle kunna användas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lärande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frågeställningar i, med personer på samma typ av position i organisationen.Det som framkom var också att respondenterna ansåg, utifrån sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt på ett tydligare sätt.

Ledningen för SSAB i Luleå när en övertygelse om en välmående personal, som en förutsättning för en välmående organisation. I sin strävan att uppnå förutsättningen ingår flera verktyg varav ett är delaktighet, vilket efterfrågas inom ramarna för ett nytt produktionssystem, SSAB One. Syftet med föreliggande examensarbete är dels att undersöka hur ett led med tre chefer samt en coach på SSAB i Luleå arbetar med att skapa förutsättningar för den delaktighet de efterlyser. Vidare att finna svar på hur medarbetarna upplever sina möjligheter att vara delaktiga och hur förutsättningarna kan bli bättre. Metoden karaktäriseras av ett abduktivt tillvägagångssätt.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.