Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: Vår slutsats är att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, då denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanställda. Ledaren har i sin position inflytande att påverka de anställda i exempelvis interaktioner och värderingsbildande..

Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt.

Syftet med studien var att behandla utvärderingsfasen inom offentliga upphandlingar och mer specifikt från ett leverantörsperspektiv. Offentliga upphandlingar utförs för att få bra kvalitet till ett lågt pris. De kan utföras genom lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud. Genom begärda avslutade upphandlingar kunde modeller som använts identifieras ända ner till dess korresponderande matematiska modell. Poängvägningsmodeller anses inte konsistenta på grund av att de påverkas av irrelevanta variabler likaså den relativa kvalitetsvärderingsmodellen i teorin.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Årligen investeras åtskilliga summor på ledarskapsutbildning. Studier visar dock att den kunskap som utvecklas under utbildningen i begränsad utsträckning tillämpas i arbetskontex- ten. För att kunna dra nytta av de satsningar som görs på ledarskapsutbildningar, måste det inom organisationer bli högsta prioritet att skapa goda förutsättningar för medarbetare att använda sig av de kunskaper som utbildningen syftat till att lära ut. Kontextuella faktorer har visat sig vara av avgörande betydelse för individens möjligheter att använda sig av det som förmedlats under en utbildning.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en organisation kan skapa förutsättningar för chefer att använda det som förmedlats under en ledarskapsutbildning i sitt dagliga arbete, samt ge fördjupad kunskap om vilka hinder och möjligheter chefer upplever i sina försök att tillämpa det som lärts in under en genomgången ledarskapsutbildning. Forskningsproblemati- ken har studerats med utgångspunkt i en organisation som vid tidpunkten för genomförandet av studien stod inför utmaningen att lyckas implementera de operativa chefernas nyförvär- vade kunskaper från en genomförd ledarskapsutbildning, i verksamheten.

Det råder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. På uppdrag från regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vägledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och få in ett jämställdhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka chefer och handläggares syn på jämställdhet utifrån Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlägga värderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lärande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handläggare från olika Arbetsförmedlingskontor i Skåne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen är förändringsbenägen och att det är viktigt med jämställdhetsfrågor.

Resultatet av denna undersökning och detta arbete har visat på ett ifrågasättande av systemet, av såväl anställda som chefer. Huvudanledningarna är framförallt okontrollerbarheten, den låga motivationsfaktorn och vad belöningen grundar sig på. Vår slutprodukt består av ett antal förslag till förbättringar av Kopparmyntet inom Swedbank..

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

Den här uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. Våra utgångspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriär. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta personer i olika typer av chefspositioner. Studien är i sin helhet gjord bland chefer på ett och samma företag inom näringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriär och motivation samt presenterar studiens syfte och frågeställning för att på så vis skapa större förståelse för kärnan i vår uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vårt arbete använt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mänskliga behov samt yttre faktorer som kan tänkas påverka individens karriär.Under metodavsnittet beskriver vi vilka överväganden och val vi gjort under arbetets gång.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Uppsatsen behandlar minoritetens villkor vid tvångsinlösen av aktier. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna vid tvångsinlösen givit upphov till lägre lösenbelopp. Ytterligare ett syfte är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de urssprungliga offentliga buden som en följd av de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna satts lägre. I uppsatsen undersöks 118 skiljedomar avkunnade under perioden 1993-2005 samt intervjuas fem skiljemän. Slutsatsen dras att de i Balken-domen fastslagna värderingsprinciperna givit upphov till lägre lösenbelopp.