Sökresultat:
3769 Uppsatser om Offentliga bolag - Sida 64 av 252
Förändringar i bolagsrätten : Om en sänkning av aktiekapitalet, ny företagsform, förenklade associationsrättsliga regler och SPE-bolag
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige.
Hur liten kan bli stark i den konkurrerande musikbranschen : En fallstudie av Company TEN
SyfteSyftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor:Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen?Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen? MetodDenna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal.
Ideella organisationers engagemang i välfärden: en studie av
motiv bakom ett stiftelsedrivet seniorboende med kristna
förtecken
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.
Det offentliga samtalet : En argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad Arena
Essay in Political Science C by Peter Nilsson, spring 2008.Det offentliga samtalet ? en argumentationsanalys av artikuleringen kring Kristianstad ArenaTutor: Stig MontinThe purpose of this essay is to examine the public deliberation of Kristianstad Arena in the local newspaper and clarify who the actors are and what kind of arguments they express. Further I intend to find the differences between the actors and the kind of arguments they use. To fulfill the purpose I?ve used three minor questions which are; a) which actors participate in the public deliberation about Kristianstad Arena, b) Which are the arguments emerge, c) Which clear differences in the arguments is there between the actors? To find my answers I?ve examined the local paper during a period of four months.
Crowdequity och dess förhållande till svensk rätt - en finansieringsform värd lagstiftarens uppmärksamhet?
Crowdfunding är en relativt ny finansieringsmodell som vuxit i popularitet. Internationellt uppskattas crowdfunding till en miljardindustri. Generellt sätt innebär crowdfunding att en projektägare vänder sig till allmänheten, det vill säga en större krets finansiärer, via internet för att söka finansiering. Olika former av crowdfunding har utvecklats. Föremålet för den här uppsatsen har främst varit den form som baseras på ägarkapital, här kallat crowdequity, och den svenska rättens inverkan på finansieringsformen.
De styrdas syn på belöningssystem i offentlig sektor
Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.
"Analys av Lunds kommuns strategi för äldreomsorgen"
Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.
Att arbeta med mål på vårdcentraler : En studie om målstyrning och medarbetarnas delaktighet i målstyrningen på offentliga vårdcentraler
Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.
New Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i årsredovisningar -En jämförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektor
Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.
Utländska akademikers väg in på den svenska arbetsmarknaden
Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.
Värdeskapande organisk tillväxt
Denna uppsats kartlägger de centrala faktorerna som påverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De främsta faktorerna är ökat intresse för styrelsens funktion bland allmänheten, ökad opinion kring mångfald i styrelsen samt förändring av styrelsens funktion.
Öppen källkod och offentlig sektor
Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig
sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i
internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av
investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen
av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete
undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns
mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos
Sveriges kommuner.
Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i
kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever
öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan
använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste
fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången
till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.
I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer
rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan
användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att
användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges
kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster,
ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information
om vad begreppet faktiskt innebär..
Bolags etableringsfrihet inom EU
Många medlemsstater inom EU tillämpar idag sätesprincipen. Denna princip innebär att bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller där bolaget har sitt säte (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillämpar dock registreringsprincipen vilken innebär att ett bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller i den medlemsstat där det är registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. Motsättningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begränsad. Denna fråga har de senaste åren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden från EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Überseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats är att analysera vad EG-domstolens rättspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.
Oåterkalleliga fullmakter : Särskilt vid begagnande av rösträttsfullmakt på aktiebolagsstämma samt förhållandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen
För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.
Hur redovisas utsläppsrätter i 2005 års bokslut : En studie av 12 börsnoterade bolag
För att minska EU-ländernas utsläpp av koldioxid, påbörjades den 1 januari 2005 handel med utsläppsrätter. Utsläppshandeln berör många olika områden inom företagen, förutom att utsläppen skall mätas eller beräknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen också hantera utsläppsrätterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utsläppsrätterna regleras inte i någon standard. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utsläppsrätter i 2005 års bokslut, jämföra företagens redovisning och därefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vårat syfte har vi använt oss av både en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.