Karlskrona har varit en stängd stad för utländska besökare under en period på 300 år men flera delar av staden har också varit stängd för allmänheten. Ett exempel på ett stängt område är Stumholmen som öppnades på 90-talet inför bomässan som hölls på ön år 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men människors vistelse på ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förändringar i den fysiska miljön samt användning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas där men också till att Stumholmen övervakas sommartid.

Syftet med denna studie är att hjälpa den svenskkinesiska föreningen Kang Le Hua Ren i Göteborg att utveckla sina kulturmötesplatser genom att ta fram riktlinjer som stöd för utformning av kulturmötesplatser i det offentliga stadsrummet. Studiens geografiska avgräsning är Angered i Göteborgs nordöstra områden där Kang Le utövar sina aktiviteter. Avsikten är att ta fram ett första utkast på ett kreativt förslagsunderlag innefattandes visualiseringsbilder och förklarande texter som kan utgöra stöd vid utveckling av befintliga mötesplatser. Studien baseras på kvalitativa undersökningsmetoder med en fallstudie av Kang Le som kompletteras med enkätundersökning med föreningens medlemmar. Resultaten visar att tai-chi är den mest uppskattade aktiviteten bland Kang Les styrelse och medlemmar. Tai-chi och andra former av motionering, tillsammans med mat och musik utgör de allmänt betydande elementen som kan bidra till att skapa en offentlig mötesplats för kinesiskt kulturutbyte som kan tilltala fler än de som har anknytning till den kinesiska kulturen.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens volatilitet efter introduktion.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen.Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler.Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret..

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i ämnet hållbar utveckling för att sedan fokuserapå den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi äter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmål för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill år 2010. För att möta produktionsmålet sattes ett inriktningsmål för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt år 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i måltidsverksamheter är stor.

Syftet är att undersöka huruvida prestationsmätningar har inverkan på lärande, samt hur prestationsmätningar nyttjas för att uppnå lärande i en offentlig verksamhet. Examensarbetet är en djupgående fallstudie av en asylprövningsenhet på Migrationsverket i Malmö..

I byggprocessen kan saker och ting gå fel och det är inget ovanligt att något byggs och senare används på ett helt annat sätt än vad det var tänkt från början. Träd kan med tiden utvecklas till att utgöra stora problem genom att kronan växer in mot fasaden av byggnader eller att rötterna tränger in i ledningar. Varför uppstår den här typen av projekteringsmissar fortfa-rande när vi bör ha lärt oss för länge sedan?Syftet med arbetet blev därför att ta reda på var i byggprocessen som felen uppstår. Dessut-om presenteras en sammanställning av återkommande projekteringsmissar i offentliga ute-miljöer.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.