Genom att på ett systematiskt sätt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vårdverksamheten generera ettstörre mervärde i investeringen. Vi har genom vår studie sett en brist vad detgäller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta område vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgränsat till att hålla oss inom radiologin,främst inom Västra Götalandsregionen. Vår studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vårdverksamhet.

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, Offentlig verksamhet och bosta?der..

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i Offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

Managementläran har en lång historia med olika idéer för hur organisationer bäst styrs. Idagens samhälle är hållbarhet en stor trend, alla aktörer måste arbeta för en hållbar utvecklingoch ett resultat av detta är intresset som uppkommit för hur företag kan använda sig avhållbarhet som managementidé. Som en del av samhället måste även landets kommuner tahänsyn till trenden och det är vanligt att offentlig sektor kopierar managementidéer frånprivata sektorn. Med hjälp av en kvalitativ studie var syftet att jämföra managementmodellenutformad av Galpin et al. med delar av Uppsala kommun för att se om modellen, utformad förprivat sektor, har relevans för offentlig sektor.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens helhetsperspektiv.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata.