Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir. Torghandel förändrar temporärt integrationsvärdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förändras.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

Bakgrund Lean är en managementmetod från privata näringslivet med ursprung från Toyotas bilproduktion i Japan och är både en filosofi om ständiga förbättringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer väljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom området är ett aktuellt ämne.SyfteSyftet med denna uppsats är att besvara tre frågor:1. Varför väljer vissa kommuner/verksamheter att tillämpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsättningar?3. Finns det några faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid två offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i Borås vid Västra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har använts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skälen för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgång (Legitimitet!) än att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvända bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean får förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

SammanfattningDen här uppsatsen bygger på data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter självmordsförsök. I samband med detta fick de hjälp med vidarelänkning till någon annan adekvat hjälpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för självmordsnära patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för självmordsförsök/självmord bland dessa patienter. Länkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelänkats till offentlig psykiatri och dem som länkats till någon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade länkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de länkats för fortsatt stöd.

Det finns fördelar med att använda projektfinansiering vid PPP. Undersökningen visar att projektfinansiering är ett enastående verktyg för riskallokering. Dessutom resulterar projektfinansiering i minskade kostnader för agentkonflikter. Emellertid är privat finansiering normalt sett dyrare än offentlig finansiering..

One of the biggest challenges in the human history is to prevent environmental pollution. Everybody has an indirect or direct influence on the environment through his or her consumption. The stakeholders are not just interested in price and quality, they are also interested in the circumstances of production and how this affects the environment. By taking environmental concern in public procurement it is possible to speed up the environmental adjustment of services and products. Environmental awareness has become more and more self evident in the environmental work.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen ? the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser.