Följande Àr en personalvetenskaplig studie av hur arbetet pÄ apotek förÀndras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hurprofessioner kan pÄverkas av att verka pÄ en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll pÄ apoteken förÀndras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgrÀnsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnÄ syftetanvÀndes följande forskningsfrÄgor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingÄr ifarmaceuternas roll och hur avgrÀnsas denna mot andra yrkesgrupper pÄ apoteken??, ?Hur serförhÄllandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvÀrderasfarmaceuternas arbete??.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva Ă€ldre Ă€nkors/Ă€nklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlĂ€ttande faktorer under perioden de vĂ„rdade sin livspartner i hemmet. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 mĂ€n i Ă„ldern 60-79 Ă„r med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvĂ„rdare. Data analyserades med manifest innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade tvĂ„ teman; Uppfattningar kring stöd frĂ„n samhĂ€llet, slĂ€kt och vĂ€nner samt Övriga underlĂ€ttande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; KĂ€nsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus pĂ„ anhörigvĂ„rdaren, Upplevelse av hur den nĂ€rstĂ„ende mĂ„r, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet pĂ„ vikten av information och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet som information ges pĂ„.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanstÀlldas uppfattning om klÀdsel och utseende i förhÄllande till maskulinitet. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som pÄverkar mÀns syn pÄ utseende och klÀdsel i arbetet och privat. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt manliga handelsanstÀlldas syn pÄ manlighet Àr relaterat till deras synsÀtt pÄ utseende och klÀdsel. Forskningen kring klÀdsel och utseende Àr omfattande, men den forskningen behandlar Àmnet frÀmst ur ett kvinnligt perspektiv, dÀri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta Àmne intressant att studera.Arbetet vilar pÄ teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanstÀllda kom vi fram till att klÀdseln och utseendet inom arbetet, men Àven privat Àr av stor betydelse för synen pÄ maskulinitet och manlighet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar pÄ att det hindrar dem frÄn att göra ett rÀttssÀkert arbete. Lösningen pÄ de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. SocialtjÀnstens övergripande mÄl Àr att skapa sÄ goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmÀtning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjÀlpa socialtjÀnsten att nÄ detta övergripande mÄl.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Att sprida en nyhet, uppmĂ€rksamma hĂ€ndelser och personer Ă€r det journalistyrket handlar om. Nu Ă€r detta inte bara en sjĂ€lvklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgĂ„ng till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjĂ€lp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nĂ„ ut till mĂ„nga fler Ă€n förr med information och nyheter. Ökad information innebĂ€r förĂ€ndringar för bĂ„de allmĂ€nheten men ocksĂ„ för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur journalister ser pĂ„ denna utveckling och hur det pĂ„verkar deras arbete och deras egen syn pĂ„ kĂ€llkritik.

Det hÀr examensarbetet behandlar gÄrdsmiljöer till flerbostadshus. FrÀmst undersöks vilka faktorer i gÄrdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet bestÄr av en kartlÀggning av hur gÄrdarna anvÀnds och vÀrderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom omrÄdet, strukturerad efter olika kategorier av boende och gÄrdens funktioner. DÀrpÄ följer en fallstudie av tre gÄrdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Studenter har fÄtt höra att arbeta inom sjukvÄrden med omvÄrdande arbete kan vara vÀldigt pÄfrestande för den egna hÀlsan. Detta arbetes syfte har dÄ varit att undersöka vilka komplikationer till omvÄrdnad i form av psykisk ohÀlsa ? specifikt vad gÀllande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som anvÀndes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnÄs sÄ gjordes en kompletterande sökning dÀr fokus lÄg pÄ kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Under efterkrigstiden har den regionala tillvÀxten i industrilÀnderna undergÄtt en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbÀttring av infrastrukturen. Dessa bÄda omrÄdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. NÀr konjunkturen vÀnde tillbaka och tillvÀxten tog fart igen var det dÀremot inte med samma starka stÀv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker sÄsom energipriser, social reglering och regioners nÀringslivssammansÀttning.

HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.

I den hÀr artikeln undersöks implementationen av ett Àrende och handlÀggningssystem kallat Platina vid LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anstÀllda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fÄtt ett fÀrdigt system utan ett som krÀver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som stÀlls pÄ det. Det finns Àven en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten lÀggs ner pÄ grund av organisationsförÀndringar..