Hur kan samspelet mellan objekt och plats se ut och vad kan det kallas? Genom litteraturstudier och observationer undersöks samspelet mellan konstverk och allmÀnt tillgÀnglig plats. De objekt som undersöks Àr konstverk i tre olika miljöer; en stadsmiljö, en naturmiljö och en park, vilken kan ses som en blandning av de tvÄ förstnÀmnda. Syftet med Àr att genom litteraturstudier och observationer undersöka samspelet mellan dessa tre konstobjekt och platser och pÄ sÄ sÀtt försöka utröna om ett konstnÀrligt förhÄllningsÀtt kan appliceras i platsskapandet Àven inom landskapsarkitekturen. Dessutom diskuteras om enskilda objekt kan vÀcka medvetenhet om en plats och stÀrka platsens identitet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Arbetsmarknaden Àr stÀndigt under utveckling vilket stÀller krav pÄ anstÀllda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och vÀlmÄende. Syftet med studien var att undersöka om anstÀllda kan inneha arbetsengagemang under en lÀngre tid genom mÄluthÄllighet, alltsÄ om det finns ett samband emellan dem. AnstÀllda som besitter mÄluthÄllighet kan bli framgÄngsrika dÄ mÄluthÄllighet innebÀr att anstÀllda uthÄlligt arbetar mot mÄl. FramgÄngsrika kan Àven anstÀllda som innehar arbetsengagemang bli dÄ de besitter entusiasm, begeistring och kÀnslan av att vara fÀngslad i arbetet. UtbrÀndhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare pÄ Svenska arbetsplatser.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Through Shadow and Stone Àr ett projekt dÀr textil och ljus samspelar i en textil utsmyckningsbelysning för att skapa en stÀmning pÄ en offentlig plats och dÀr en personlig upplevelse har varit utgÄngspunkten. Fokus i arbetet ligger pÄ hur skuggbilder kan bidra till stÀmningen i rummet och hur man med hjÀlp av trikÄteknik kan ta fram strukturer som kan framkalla dessa. För att nÄ resultatet har arbete med fÀrg och form Àven varit ett viktigt element..

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

I denna uppsats sÄ undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundlÀggande utgÄngspunkt ? rÀtten för alla individer till politisk jÀmlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. RÀtten att inte bara fÄ manifestera olikhet (diversity) utan ocksÄ skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jÀmlikt ska fÄ pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, vÀrdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framtrÀdande ontologierna i det vÀsterlÀndska samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Uppsatsens bakgrund Àr att det idag förs en intensiv debatt kring privatisering av Àldreomsorgen i allmÀnhet och privatisering av Àldreboenden i synnerhet. UtifrÄn det vÀcktes tanken hos oss om att göra en studie om chefernas upplevda arbetssituation. Vi beslutade att undersökningen skulle ha en jÀmförande ansats mellan den privata och kommunala sektorns chefer. Det föll sig naturligt för oss att göra en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Informanterna bestod av Ätta chefer: Fyra frÄn den privata sektorn och fyra frÄn den kommunala sektorn.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristÄende grundskolor styr sin verksamhet och hur de anvÀnder sina resurser. UtifrÄn detta, Àmnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror pÄ och vilka lÀrdomar de olika skolformerna kan dra frÄn varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin Àr insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen Àr tvÄ fristÄende och tvÄ kommunala skolor. Vi har Àven tagit del av mer kvantifierbar information, dÄ vi har undersökt resursanvÀndningen hos de utvalda skolorna.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till anvĂ€ndning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som pĂ„verkar deras anvĂ€ndning. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för studien kĂ€nnetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av sĂ„vĂ€l en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt behandlas utvecklingen frĂ„n traditionell till modern verksamhetsstyrning. DĂ€refter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar pĂ„ organisationers verksamhetsstyrning.