Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.

Information technology (IT) with its enormous capacity involves more and more in our daily activities and public sector is using IT to make their activities more efficient. The government goal with electronic government (e-government) among other things is increasing the availability and service to the public as well as improving the democratic process. Democracy can be strengthened by involving citizens in public decision making process but this goal has not been achieved yet and the development of e-government has mostly been focused on improving efficiency within administration and electronic services (e-services). Promoting the democratic process has been postponed in the development of e-government because of the lack of political commitment and decision. Digital divide is also preventing public sector to promote democracy with the support of IT.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur sprÄket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förÀndrats mellan 1974 och 2014. För att fÄ en bild av förÀndringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem Ärs mellanrum, undersökts. Svensk sprÄkvÄrd har under lÄng tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetssprÄk och denna uppsats Àmnar studera om myndighetssprÄket har pÄverkats av detta och förÀndrats under denna tid. Hypotesen Àr att sprÄket har förÀndrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i tvÄ led: en del som fokuserar pÄ broschyrernas sprÄk och en del som fokuserar pÄ broschyrernas tilltal.Den sprÄkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-vÀrden samt hur förÀndringen i dessa olika sprÄkliga aspekter korrelerar. Resultaten frÄn undersökningen visar att sprÄket har förÀndrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

En teknik som fÄtt fler och fler anhÀngare tack vare Internets utbredning Àr interaktiva meddelanden, eller direktmeddelande som det ocksÄ kallas, som tillÄter tvÄ anvÀndare att skapa ett privat chattfönster i vilket de kan kommunicera. PÄ senare tid har Àven företagsvÀrlden uppmÀrksammat den hÀr typen av programvaror. I denna uppsats har vi undersökt hur anvÀndare uppfattar kommunikation med direktmeddelanden och vad det anvÀnds till inom en organisations vÀggar. Studien visar pÄ vilka typer av meddelanden som anvÀndarna föredrar att skicka via mediet och pÄ vilket sÀtt införandet av tekniken har pÄverkat det dagliga arbetet..

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförÀndringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring vÀrdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spÀnningar, sÄsommöjligheter och risker, som kan uppstÄ i antagandet av en ny idé. UppsatsensfrÄgestÀllningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring vÀrdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i vÀrdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssÀtt dÀr frÄgestÀllningarna Àr studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats Àr att utreda förutsÀttningarna för arbete med balanserat styrkort pÄ individnivÄn och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lÀmna svar pÄ utredningens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer frÄn vÄra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom omrÄdet balanserat styrkort.

HR-funktionens uppgift i en organisation Àr att tillvarata den mÀnskliga resursen och se till att goda arbetsförhÄllanden uppnÄs. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behÄlla och utveckla kompetens (Kira 2003). PÄ senare Är har arbetsförhÄllanden och arbetsvillkor uppmÀrksammats pÄ kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i Àldreomsorgen. ArbetsförhÄllandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsÀttningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frÄgor 2014. Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsförhÄllanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbÀttras.

Bakgrund Lean Ă€r en managementmetod frĂ„n privata nĂ€ringslivet med ursprung frĂ„n Toyotas bilproduktion i Japan och Ă€r bĂ„de en filosofi om stĂ€ndiga förbĂ€ttringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer vĂ€ljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom omrĂ„det Ă€r ett aktuellt Ă€mne.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att besvara tre frĂ„gor:1. Varför vĂ€ljer vissa kommuner/verksamheter att tillĂ€mpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsĂ€ttningar?3. Finns det nĂ„gra faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid tvĂ„ offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i BorĂ„s vid VĂ€stra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har anvĂ€nts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skĂ€len för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgĂ„ng (Legitimitet!) Ă€n att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvĂ€nda bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean fĂ„r förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen bygger pÄ data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter sjÀlvmordsförsök. I samband med detta fick de hjÀlp med vidarelÀnkning till nÄgon annan adekvat hjÀlpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för sjÀlvmordsnÀra patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök/sjÀlvmord bland dessa patienter. LÀnkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelÀnkats till offentlig psykiatri och dem som lÀnkats till nÄgon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade lÀnkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de lÀnkats för fortsatt stöd.