Sök:

Sökresultat:

1871 Uppsatser om Offentlig marknadsföring - Sida 47 av 125

Arbetstagarens lojalitetsplikt : Informell och formell lojalitet under ett anstÀllningsförhÄllande

Vad gÀller lojalitetskrav i anstÀllningen sÄ finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingÄr som en viktig del mellan parterna och anstÀllningsavtalet kan dock konstateras. Ur rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen (AD) kan det utlÀsas att ett anstÀllningsavtal innehÄller förpliktelser som strÀcker sig lÀngre Àn vad normala kontraktsförhÄllanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet pÄ lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rÀttsfall uttalat att anstÀllningsavtal vilar pÄ principen att en arbetstagare inte fÄr skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gÀller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmÀn rÀttsgrundsats, en oskriven rÀtt.

FrÄn sjuksköterska till chef. En empirisk studie

Syftet med studien var att undersöka vilka handlingar som leder till att sjuksköterskor blir avdelningschefer och vilka konsekvenser det kan fÄ för sjuksköterskor att vara chefer, vilka faktorer de uppfattar har pÄverkat valet och hur de upplever och ser pÄ sin egen roll. Metoden som anvÀndes Àr grundad teori och studien baseras pÄ djupintervjuer med sex avdelningschefer som i sin grundprofession Àr sjuksköterskor. Resultatet utmynnade i en processmodell bestÄende av fyra faser dÀr kategorin vÀndpunkt identifierades som kÀrnkategorin. Resultatet analyserades sedan utifrÄn det teoretiska perspektivet i symbolisk interaktionism..

Mind the Gap! : Erfarenheter vid införande av nytt IT-system vid en svensk myndighet.

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

En studie inom upphandling av GPD

The Swedish State Road Administration has since 1992 procured operations and maintenance of state roads on the open market. The procurement has been termed ?Grundpaket Drift?, GPD, and comprises mostly operational measures for road networks.The clients of GPD, SRA regions, have gradually changed the original documentation in order to adapt it to local conditions. This process has gradually led to that some parts of the documentation are creating problems for contractors interested in procuring jobs.This thesis tries to analyze GPD and clarify the differences that may be essential to the procurement process and to facilitate future joint working projects and processing descriptions..

Ledarutveckling för organisationen

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefshandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefshandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvÀrsnittsstudie med data insamlat via tvÄ enkÀter.

KONSULTENS PÅVERKAN PÅ FÖRETAGETS INFORMATIOSINHÄMTNINGEN VID VALET AV REGELVERK

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Den digitala klyftan ? En studie om e-­?Förvaltning

Den digitala klyftan Àr inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet dÄ skillnaden ianvÀndandet och tillgÄng av video och telefax avsÄgs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill anvÀndningen och tillgÄngen till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansÄg ingick i den digitala klyftan. I den hÀr studien anvÀnds teorin om detoffentliga etoset som utgÄngspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien Àr att diskutera vad det Àr för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men Àven att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstÄ om den digitala klyftan Àr ett demokratiskt problem.Offentligt etos Àr ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

Utveckling av ett fÀllbord för offentlig miljö

Denna rapport omfattar ett examensarbete pÄ 22,5 poÀng. Examensarbetet har utförts inom Àmnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. MÄlet med arbetet var att utveckla ett fÀllbord som enkelt kan fÀllas ihop, ha en lÀngre livslÀngd och lÀgre vikt Àn företagets tidigare fÀllbord. Samarbetet genererade ett fÀllbord som inte följer de generella principerna av infÀllning av bordsben. Resultatet blev ett fÀllbord med minimal klÀmrisk, med en lÀngre livslÀngd dÄ infÀllning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt dÄ ramverk kan elimineras..

Lust till matematik - en rÀttighet eller bara nÄgra fÄ förunnat?

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

MÄl i samverkan och konflikt -En fallstudie hur prioritering och avvÀgning pÄverkar Regionsservices organisationsnivÄer

Bakgrund och problem: Regionservice Àr en del av VÀstra Götalandsregionen vars uppgift Àr att tillhandahÄlla regionen med olika tjÀnster. En av tjÀnsterna som erbjuds Àr Restaurang och Café, vilken Ärligen gÄr med förlust. OrganisationsmÄl tenderar att alltmera konfliktera med varandra, sÀrskilt i en offentlig organisation dÀr fler intresseomrÄden ska beaktas. Miljö- och sociala frÄgor fÄr allt mer fokus i samhÀllet och dÀrför kan organisationer inte enbart ta hÀnsyn till sina ekonomiska mÄl lÀngre. DÀrav blir det svÄrare för organisationer att uppnÄ alla sina mÄl.

Hur man utformar hÀlsofrÀmjande utemiljöer : med rehabiliteringstrÀdgÄrdar som förebild

I dagens samhÀlle sker en förtÀtning av staden och det Àr ofta pÄ bekostnad av grönytorna dÄ det anses att de inte blir tillrÀckligt anvÀnda (Grahn, 1991, s. 6). Men det Àr samtidigt bevisat att man mÄr bÀttre av att vistas i naturen Àn bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för ÄterhÀmtning frÄn stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Om villkor för sprÄklig kommunikation av vÀrderingar: förutsÀttningar för policy- och identitetsskapande

VÀrderingar förmedlas via sprÄket och utgör dÀrmed grunden för policy? och identitetsskapande. Men sprÄket i sig kan komma att pÄverka process och utfall. Uppsatsen behandlar vilka förutsÀttningarna Àr för att man med sprÄket ska kunna överföra vÀrderingar som grund för policy? och identitetsskapande.

Strategisk partnering : med tillit som drivkraft

Inom den svenska byggbranschen arbetar bestÀllare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda Ät i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gÄtt att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd pÄ samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering Àr en arbetsform dÀr samtliga aktörer Àr delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. DÄ det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera Är ingÄr alla aktörer i ett lÀngre samarbete dÀr allas del i kedjan Àr lika viktig.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->