Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillväxttakten i  samhället. En stor andel av företagen är småföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjärde största industrigren och en förutsättning för att småföretagen ska expandera och stärka sin konkurrenskraft är genom att genomföra lönsamma investeringar. Det är därför väsentligt att investeringsprocesserna är väl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms på ett lämpligt sätt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jämföra småföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom ämnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

Uppsatsen problematiserar det skönsmässiga utrymmet vid bedömningen av skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlag (2001:453) ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur formellt hänseende görs en systematisering av SoL:s normativa innehåll, vad gäller bistånd för livsföringen i övrigt, utifrån hur det verkar vidgande respektive slutande på rekvisitet skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivås innehållsliga gränser analyseras utifrån en teoretisk indelning av ett givet beslut i tre dimensioner, vilka avser behov, insats och beslutets giltighet i tiden. I materiellt hänseende undersöks det kommunala självstyrets inverkan på den normering som uppstår i tillämpningen på kommunal nivå. Här analyseras bland annat rättsutvecklingen och lagstiftningsåtgärder sedan slutet på 1980-talet i förhållande till teorier om maktstrukturer och värden som orsaken till kommunala (autonomibevarande) strategier och kommunala (icke-ändamålsenliga) normer..

Studiens syfte är att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Denna rapport beskriver ett examensarbete, en lampserie för offentlig inomhusmiljö som utförtsav Markus Johansson, avgångstudent från utbildningen produkt och möbeldesign, Högskolan fördesign och kontaktverk vid Göteborgs universitet.De senaste åren har jag burit med mig tankar kring nya material, dels för att det har blivit en viktigarefråga för mig i mitt arbete om att ta fram nya produkter på marknaden. Jag har även haft enlängtan om att hitta nya arbetsmetoder och arbetssätt som gör att man kan utvecklas som designerbåde i form och utryck.Arbete har varit ett materialundersökande projekt för att hitta ett visionärt och gångbart produktkoncept.Undersökningarna har bestått i studiebesök och olika analyser för att på så vis hittaandra mönster och infallsvinklar i formprocessen.Resultatet redovisar hela processen från research till den slutgiltiga produkten. Produkten heterCirrata och är en serie lampor som utmanar alla förutfattade meningar om vad som är möjligt attåstadkomma med materialet Corian. Cirrata är en glödande lampa i havets botten..

The purpose of this qualitative case study is to explain and discover how a Swedish commune works with their external crisis communication during a large crisis. The case study revolved around a simulation exercise with Mjölby commune that was and organized by the company VSL Systems AB. The study addresses the difficulties that arise within the crisis communication, and shows witch factors that are important to consider, when you are responsible for an entire community.Our result shows that the relationship with media could be utilized in a better way and both parties could benefit from cooperation. The commune could have used varied communication channels to create more effective crisis communication which had reached a bigger group of people. The information was not adapted to the different groups to the extent it could have been..

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Detta är en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning påområdet policy analys på Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger påreproduktionsrättigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen är att undersöka omkönsnormer, i det här fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger på en SOU rapport från 1974 som handlar om enreformering av dåvarande steriliseringspolitik men läsaren kommer även att få ta del avvälfärdens utveckling och användning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att använda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.

Examensarbetet har utförts på Metso Refiner Segments AB i Hagfors, Värmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad på två stora skivor i en raffinör, vilket används för att framställa mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att få bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station där malsegmenten härdas. Värmebehandlingen sköts idag av två operatörer och är tänkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.

Sammanfattning ProblembakgrundUnder åren 1965-1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Dessa fastigheter är i dag kända under namnet miljonprogrammet. Denna undersökning handlar om hur fastighetsbolag kan göra lönsamma investeringsbeslut i miljonprogrammets fastighetsbestånd. Fler investeringsbeslut kommer behöva tas då miljonprogrammets åldrande bestånd står inför ett stort upprustningsbehov. Det är viktigt att upprustningarna sker ekonomiskt hållbart, då kostnaden för upprustningen av miljonprogrammets fastigheter förväntas bli stora.