The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen.To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed.The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the Värmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg.

Energiutvecklingsprojekt är idag mer aktuella än någonsin. För att kunna genomföra så stora projekt som hela fastighetsbestånd, och samtidigt ta hänsyn till lagen om offentlig upphandling har affärsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, utvecklats. I samarbete med SIEMENS AB Building Technologies har jag tittat på hur man kan garantera en viss nivå på besparingarna som genomförs. Denna garanterade besparing beräknas mot en uppställd baslinje, som är en beräkning av hur energianvändningsmönstret skulle ha sett ut med dagens förutsättningar om inga förändringar gjorts. Modellen med regression är noggrann och hjälper till att identifiera avvikande användningsmönster..

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen från första skiss till färdig byggnad och därigenom förverkliga ett högst personligt bud på vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete är en betraktelse av den delvis äventyrliga resan att rita och låta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsättningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgångspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tänkt framtid. Det unika vägt mot det generella mot bakgrund av bristen på tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfärg och genomarbetade detaljer. En undersökning av gränssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frågor balanserats.Materialet består av text ritningar och fotografier..

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av Växjö kommuns ställda energikrav på bostadsområdet Östra Lugnet i Växjö. Dessutom studeras hur väl Växjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav på specifik energianvändning efterlevs. Växjö kommuns krav ställs på både företag och privatpersoner där kravet innefattar anslutning till Växjös fjärrvärmenät. Kommunen ställer också krav på företag gällande specifik energianvändning. Denna studie uppvisar skillnader, både mellan företag och privatpersoner men även mellan företags olika kvarter, i hur väl ställda energikrav efterlevs. Där lyckas företagen sämst, trots att de haft strängare krav. Studien visar också att fjärrvärme bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp, vilket stöder Växjö kommuns kravställande på fjärrvärmeanslutning..

Denna uppsats är ägnad att undersöka konceptet self-cleaning som reglerar den situation då en leverantör vidtagit åtgärder för att undvika att tidigare förekommande oegentligheter upprepas i framtiden. Syftet med åtgärderna är att påvisa bättring och på så sätt att undvika uteslutning. Uteslutning från offentlig upphandling kan få stora negativa konsekvenser för leverantörer och därför är det viktigt att det finns möjlighet till undantag från uteslutning då det är motiverat i det enskilda fallet. I vissa medlemsländer inom EU har self-cleaning växt fram som ett koncept som reglerar när en leverantör som riskerar uteslutning har genomfört tillräckligt omfattande åtgärder för att undvika att tidigare oegentligheter upprepas i framtiden. Self-cleaning är idag inte uttryckligen reglerat i Sverige och inte heller på EU-nivå.

Uppsatsens syfte var dels att utreda de upphandlande enheternas skadeståndsansvar vid offentlig upphandling, dels att analysera skadeståndsreglernas effekter. För att uppnå syftet har jag tillämpat en klassisk rättsdogmatisk metod. Om en upphandlande enhet har brutit mot de upphandlingsregler som finns på området, kan förfördelad leverantör väcka talan om skadestånd i allmän domstol inom ett år. För att skadestånd skall utgå krävs dels att ett fel uppstått i upphandlingen, dels att leverantör därav lidit skada. Det är inte enbart anbudsgivare som kan begära skadestånd, utan även leverantör som inte deltagit i upphandlingen men likväl kommit att lida skada kan begära ersättning.