Sökresultat:
1901 Uppsatser om Offentlig anställning - Sida 33 av 127
VÄldets ideal och barnets stÀllning som brottsoffer : En kvalitativ studie med en genusrÀttsvetenskaplig ansats av Ätalets rubricering i brottmÄl om förÀlders vÄld mot barn.
Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.
Den utrikespolitiska statsministern. En studie av Olof Palmes och Göran Perssons inflytande i svensk samtida utrikespolitik
Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..
Ansvarsredovisning i BorÄs Stad ? begrÀnsning eller möjlighet?
Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.
En frihet med begrÀnsningar- arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt
Ă
r 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststÀlla arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Detta genom den sÄ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ären begrÀnsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmÀn rÀttsgrundsats. Det Àr arbetsgivarna som beslutar om en anstÀllning Àr aktuell likvÀl som de fattar beslut om en uppsÀgning. Inför sÄdana beslut mÄste dock arbetsgivarna ta hÀnsyn till olika rÀttsfrÄgor beroende pÄ om det Àr inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrÀnsning för arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt.
LÀrarkompetens : GrundskollÀrares och grundsÀrskollÀrares Äsikter om vad som utmÀrker en bra lÀrare
Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.
Möjligheten att beakta sociala hÀnsyn i offentlig upphandling
Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.
Offentlig sektor och employer brand - Hur attraherar och behÄller man arbetskraft inom offentlig sektor?
Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.
HÄllbara perennplanteringar i offentlig miljö : en studie om erfarenhet frÄn genomförda projekt
Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, dÀr de anvÀnds för att försköna parker och torg runt om i vÄrt land. PÄ mÄnga hÄll ser man dock bristande anlÀggningar, vilket gör att bÄde upplevelsevÀrden och ekonomiska resurser gÄr förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa lÄngsiktigt hÄllbara perennplanteringar Àr idag otillrÀcklig och facklitteratur Àr mycket begrÀnsad.
Detta examensarbete har haft som mÄl att samla erfarenheter
frÄn ett antal verkliga exempel, dÀr perenner har anvÀnts som ett centralt element med varierad framgÄng. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav tvÄ bostadsgÄrdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, frÄn projektstart till fÀrdig anlÀggning.
Avsikten har varit att identifiera de faktorer som Àr av avgörande betydelse för resultatet nÀr man arbetar med perenner i offentlig miljö.
Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att
verkligheten Àr komplex och att varje uppdrag Àr en unik situation.
NÄgra viktiga slutsatser för att nÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart resultat Àr en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om vÀxtmaterialet och en pÄlitlig skötsel.
TalerÀtt i mÄl om offentlig upphandling. En vinnande leverantörs rÀtt till effektiva rÀttsmedel
Uppsatsen tar avstamp i skeppsmÀklaren ? en profession som ter sig oumbÀrlig inom sjöfartsnÀringen. VÄr ambition Àr att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmÀklarens vardag och belysa eventuella svÄrigheter och oklarheter i rÀttstillÀmpningen - framförallt betrÀffande kvarstadsrÀtten. DÀrutöver fokuserar vi pÄ skeppsmÀklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktÀr.
AnvÀndning av annans varumÀrke vid dubbel identitet : En analys av rÀttsutvecklingen betrÀffande den varumÀrkesrÀttsliga ensamrÀttens omfattning
Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.
Systembolagets roll i samhÀllet : En diskursanalytisk studie av hur en offentlig organisation kan uppfattas utifrÄn dagens konsumtionssamhÀlle
Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.
Förflutenhetens landskap : synen pÄ det fotografiska kulturarvet
I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.
SkadestÄnd vid fel i offentlig upphandling
Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.
Om nÀr avtal uppstÄr i en offentlig upphandling
Offentlig upphandling Àr allt vÀxande betydelse. FrÄn och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trÀtt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gÀllande varor, tjÀnster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgÄngen. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skÀlen för tilldelning stÄr att finna.
Mobilomat : Designstudie av en offentlig laddare till portabla enheter.
Detta examensarbete Àr genererat pÄ egen hand av projektets deltagare. Arbetet avser att frambringa ett förslag pÄ hur en offentlig laddare kan utformas med kartlÀggning av dess teknik. Produkten riktar sig frÀmst för laddning av mobiltelefoner men ska ocksÄ fungera till andra energiförsörjande portabla enheter som, mindre datorer, musikspelare samt kameror.Examensarbetet Àr inom omrÄdet, produkt- och processutveckling vid institutionen Innovation Design och Produktutveckling pÄ MÀlardalens högskola.Projektet omfattar en förstudie med analyser av befintliga produkter pÄ marknaden gÀllande design, teknik och funktion. Förstudien omfattar ocksÄ resultatet av en personundersökning för att utforska om det finns ett behov av en sÄdan produkt pÄ den svenska marknaden samt för att ge inspiration hur den kan utformas. Vi har ocksÄ tagit del av lÀmpliga litteraturstudier för att skapa en trovÀrdighet till lÀsaren och som stöd för vÄrt arbete.Med denna förstudie i beaktning inleddes en konceptutveckling med ett omfattande skissarbete som sedan fördes över till cad-modeller med hjÀlp av programmet Solid Works.