Ekonomiska kriser genomgår i regel tre faser, en akut fas, en vårdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frågan är hur återhämtningen från den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gått och om man hade kunnat påverka utvecklingen genom att handla på ett annorlun-da sätt. Förtroendet för en ekonomi kan mätas på flera olika sätt, det mest konkreta är att titta på hur mycket utländska direktinvesteringar landet attraherar, och här kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försämrades för att sedan gradvis för-bättras. De inhemska invånarnas syn på den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, löneläget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin återspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det är exempel på de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailändska ekonomin brast ordentligt på grund av den ekonomiska kri-sen i slutet på 1990-talet..

Titel: Investeringsuppföljningar ? En fallstudie på Volvo Construction Equipment i BraåsSeminariedatum: 2011-06-01Ämne/kurs: 2FE13E:3Författare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonNyckelord: Post-audits, Capital Budgeting, Investments, Performance Evaluations, ROI, RI, AARRSyfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att förklara de problem som uppstår när avsaknad av investeringsuppföljning föreligger, samt att förklara för hur rutiner av uppföljningar kan organiseras.Metod: Valet föll på att göra en kvalitativ fallstudie gällande Volvo Construction Equipment i Braås. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra stycken respondenter på anläggningen. Detta ämnesfördjupande arbete har utförts enligt en deduktiv metod och en diskussion förs angående arbetets validitet och reliabilitet.Teori: Den teoretiska referensramen behandlar relevant teori gällande investeringar och uppföljning, vidare behandlas även kortfattat de metoder som används för att bedöma investeringars lönsamhet på Volvo Construction Equipment i Braås.Empiri: Det empiriska avsnittet redovisar data från de semistrukturerade intervjuerna som fördes med personal på anläggningen i Braås. Dessa bestod av ekonomichefen, controllern samt två projektledare.Slutsats: Resultaten som presenteras behandlar komplexiteten med att följa upp investeringar enligt dess faktiska kassaflöden och förkastar därmed en sådan uppföljning för Volvo Construction Equipment i Bråas.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus på deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vår undersökning består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med våra två fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar även tilldelade dokument angående företagens investeringsprocesser. Vår teoretiska referensram består utav teorier som berör ämnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. Vår empiri består utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

Uppsatsens titel: Private Equity ? värdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, Värdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgår från en kvalitativ undersökning där informationen baseras på semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras på teorier hämtade från kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som är grundläggande för analysen är hämtat från de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar på basis av uppskattad avkastning hos dessa och därför är det viktigt att kunna göra så rättvisande värderingar som möjligt. I praktiken är detta dock svårt eftersom många investeringar omgärdas av hög osäkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgångar värderas under speciellt osäkra förhållanden. Avgränsningar: Med tillgångar avses anläggningstillgångar. Med speciellt osäkra förhållanden avses situationer då variabler som framtida kassaflöden och tillgångens livslängd inte är kända.

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.Två hypoteser har ställts upp och besvarats.

DispositionTitel: Sponsring- en kvalitativ kartläggning av hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina investeringarÄmne/kurs: Ämnesfördjupande arbete - ControllerfördjupningFörfattare: Johan Andersson, Philip Olofsson, Johan SvärdHandledare:Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur företag mäter, bedömer och utvärderar sina sponsringsinvesteringar, i ekonomiska termer. Uppsatsen syftar även till att återge sponsormarknadens olika aktörers syn för att beskriva utvärderingsarbetet ur ett bredare perspektiv.Metod:I metodavsnittet fastställs vilket tillvägagångssätt som används vid genomförandet av studien. Inledningsvis behandlas studiens design, där redogörelse för vald metod och angreppssätt ingår. Vidare diskuterasurvalet till undersökningens empiridel och avslutningsvis behandlas sanningskriterier.Referensram: Inledningsvis i referensramen definieras sponsring och dess delar. Vidare behandlas sponsringens motiv, användningsområden och hur dess effekter kan mätas.

Syftet med denna studie är att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som används samt undersöka hur väl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjälp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartläggningsstudie av kvantitativ karaktär. Varpå en kvalitativ fallstudie följde på tre fallföretag. Empirin utgörs av primärdata i form av en enkätundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer på de tre fallföretagen.

Titel: Investeringsbeslut under osäkerhet ? en fallstudie på Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affärsskolorna lärt företagsledare att investeringbeslut kan återkallas om förhållandena ändras, vilket betyder att de på något sätt kan göras ogjorda och att utgifterna kan återvinnas. Om det är så att investeringarna inte kan återkallas, är de en fråga om nu eller aldrig tillfällen, vilket innebär att möjligheten går förlorad om man inte tar tillfället i akt att göra investeringen. Istället för att se på investeringar som återkalleliga betonar den senaste forskningen på området det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de måste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger på att man ser investeringar som optioner dvs som rättigheten men inte skyldigheten att handla på ett visst sätt i framtiden, vilket är analogt med en finansiell köpoption (call option).

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

The report is a result of a bachelor thesis at the department of business administration, School of Business, Economics and Law, Gothenburg University, spring term 2008. The study examines the potential return of Swedish Venture Capital firms? Cleantech investments, carried out in 2006 and 2007, compared to the return on their other investments.The study has identified a number of factors affecting the return. These have been classified within three areas: the characteristics of the Venture Capital investment, the characteristics of the Venture Capital firm and the market potential for Cleantech. The impacts on potential return for these factors are investigated by means of an interview survey with 18 Swedish Venture Capital firm covering 45 investments in Cleantech.Our research indicates a worse potential return on Cleantech investments compared to other investments.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag.