IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Detta examensarbete har utförts på Peab division Väst, en del av Peab-koncernen som är ett av Sveriges största byggföretag. Studien syftar till att ur ett byggföretags perspektiv identifiera vilka områden som bör mätas med hjälp av indikatorer för att bli en hållbar samhällsbyggare.Hållbar utveckling är ett begrepp och förhållningssätt som ständigt växer och anpassas mot olika branscher. Tankesättet är dock det samma oavsett bransch, att uppfylla dagens krav och behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Peab har fram till idag inte haft en tydlig strategi för hur företaget ska arbeta mot en hållbar utveckling, men i och med den nya visionen som togs fram hösten 2010 är tanken att företaget ska hitta ett arbetssätt att förhålla sig till. I samband med visionen framställdes en definition som bygger på begreppet hållbar utveckling och innehåller riktlinjer för en hållbar samhällsbyggare.Peab vill uppnå en hållbar produktion, där kan varje färdigt byggprojekt ses som en slutprodukt.

År 1992 i Rio de Janeiro genomfördes en konferens om miljö och utveckling. Denna konferens gav ett internationellt erkännande till principen om att all utveckling ska vara hållbar där det vid beslutsfattande ska tas hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer (Regeringen, 2012). Under konferensen i Rio fastställdes även det slutgiltiga begreppet av hållbar utveckling där definitionen är följande; ?Varaktig hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara sina behov? (Löhman & Steinholtz, 2003). Efter denna konferens har fler genomförts i FN:s regi där fokus varit på hållbarhetsarbete och utifrån detta har begreppet hållbar upphandling vuxit fram.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya k-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då k-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år 2014. Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Logistik och Supply Chain Management är något som blivit allt viktigare för företag att bemästra och där många upptäckt att det finns stora konkurrensfördelar att hämta för den som gör det rätt. Att arbeta för att förbättra sina leverantörer och deras prestationer har blivit en allt viktigare del för företag idag och leverantörsrelationer är därför något som blivit allt viktigare. Leverantörsrelationer blir desto viktigare i branscher där det inte finns möjlighet att byta leverantörer och där produkten är väldigt komplex. En sådan bransch är vattenkraften i Sverige.Vattenkraften stod 2012 för 45 % av Sveriges elproduktion och är på så sätt en väsentlig del i den svenska elförsörjningen. Detta samtidigt som det inte ger några utsläpp och är det största reglerbara produktionssättet av el.

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Titel: Vägen till bankens mobilapp ? En studie i storbankernas implementeringsarbeteSyfte: Syftet med denna studie är att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil självbetjäningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förståelse för hur organisationer arbetar med att implementera SST. Frågeställning: Hur har implementeringsmoment använts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är någon eller några av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet än andra? Metod: Studien är baserad på vetenskaplig teori inom fältet för marknadsföring. Det teoretiska materialet består av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framställningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrävande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsättningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med målsättningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltäckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 färdigställdes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till äldre normgivning.

Idag är kunskap viktigt för värdeskapande inom nästan alla branscher, men inom konsultföretag är det extra påtagligt då kunskapen som genereras och delas bildar kärnan i företagets tjänster. Kunskap kan delas upp i två former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som är svår att dokumentera och som grundar sig i känslor, värderingar, personliga åsikter och erfarenheter samt ligger inbäddad i en organisations kultur, vilket medför att den är svår för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar är baserad på tyst kunskap.Syftet med detta projekt är att undersöka vad tyst kunskap är, huruvida denna uppmärksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnå konkurrensfördelar. Undersökningen bygger på en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad på intervjuer med två konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet från litteraturstudien visar på att tyst kunskap är viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.