I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Abstract Peter  Brantsing:  Marknadsföring   och  massmedialt  beroende  - En  studie  av  ett  svenskt oberoende skivbolag.- Uppsala: Musikvetenskap 1997. 60 p.En studie av det svenska skivbolaget MNW Records Group AB och deras marknadsföring mot olika medier. Uppsatsen behandlar mera ingående deras marknadsföring mot musikvideokanalerna Music Television och ZTV.Syftet med denna uppsats är att ge en överblick av hur skiv-/musikindustrin ser ut idag. Där globaliseringseffekten har påverkat de transnationella mediakonglomeratens utveckling och marknad. Att beskriva musikvideokanalerna MTV och ZTV, dess rotationslistor och hur de väljer ut musikvideor till sina programblock.

Syfte och forskningsfrågaSyftet med den här uppsatsen är att analysera på vilket sätt majorbolagen marknadsför sina artister på sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta påverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med syftet i åtanke och blev följande: På vilket sätt använder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans?MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primärkällor samt sekundärkällor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skådespelarens scenkonstnärliga uttryck påverkas av att gå från tal till sång, och vad som är orsaken till skådespelarens eventuella osäkerhet inför användningen av sin sångröst. Tanken att skriva en uppsats om skådespelaren och sångrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sångundervisning på en av Sveriges högre utbildningar för skådespelare. Författaren har också funnit inspiration till uppsatsen från litteratur som riktar sig till skådespelare och artister som önskar utveckla sången i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sång integrerat i skådespeleriet, önskade författaren få veta vad skådespelare och skådespelarelever själva har för förhållande till sina egna sångröster och hur pass stor betydelse de anser att sången har för deras skådespelarkarriär. Arbetets uppläggning bygger på litteratur inom området teater, sång, och psykologi med fokus på självförtroende och tillit till egen förmåga.

AbstractTitle: The New Type of Music Industry at AllEars.se (Den nya musikbranschen på AllEars.se)Number of pages: 49 (53 including enclosures)Author: Viktor BackemarTutor: Else NygrenCourse: Media och Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose: The purpose of this paper is to compare AllEars´ own view of the website AllEars.se to an observed view of the same site. The comparison is based on theories regarding the Internet in today?s society, convergence, communities and collective intelligence, interactivity and participation, and business in today?s society.Method: Since the paper has a purpose to compare two views of the same website there are two main methods in use. AllEars´ own view has been created via an interview with the company?s CEO, a press release that was released in connection with the launch of the website and texts found on the website.

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gått mot allt mer nätverksbaserade former. Detta har även forskningen inom området för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock främst koncentrerats på varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktäriseras av många relationer och samarbeten, varvid det uppstår ett behov av att förstå och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera några av Sveriges största artister, leder fram till frågeställningen: Hur utformar och använder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nätverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien är förutom att kartlägga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och används, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nätverk.Metod: Då författarna ingående ska kartlägga hur ekonomistyrningen används och utformas så är studien av deskriptiv karaktär.

Forskningsfråga:Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google?Syfte:Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras:- Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick?- Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas?Metod:Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp.

SAMMANFATTNINGTitel: Musikbolags kommunikationsprocess via social mediaFörfattare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia WiklundHandledare: Joachim TimlonKurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014.ForskningsfrågaHur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media?SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via socialmedia, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt gerekommendationer till hur de på bästa sätt kan kommunicera med kunderna via desociala medierna.MetodI uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktivforskningsansats. Detta gjorde vi då vårt mål har varit att komma så nära vårtproblemområde som möjligt och gå på djupet istället för bredden. Den empiriskastudien bygger på fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikationoch musikindustrin.SlutsatserVi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig självautan sina artister. Något av det bästa ett musikbolag kan göra är att anpassa sig efter sinmålgrupp.

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.

Uppsatsen behandlar hur skivbolagen väljer att marknadsföra begåvningar/egenskaper hos en artist. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där sex mindre fallstudier inkluderades. De sex artister/grupper som studerats innefattade valen av marknadsföring vid lanseringen, begåvning samt varumärkesbyggande. I undersökningen har alla använt sig efter det som kallas ett planerat angreppssätt, vilket går ut på att ha en strategisk plan på hur de skall marknadsföra artisterna/grupperna för att uppnå störst möjlig effekt. För att påverka konsumenterna väljer skivbolagen att sammansätta marknadsföringsinsatserna efter benämningen i referensramen, marknadsföringsmaskinen.

Varumärken är idag viktiga för att sticka ut på marknader som kännetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumärken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumärke för att differentiera sig från andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin används personliga varumärken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvända sociala nätverk kan artister kommunicera sina personliga varumärken i en ny kanal.Med sociala nätverk kan man ta del av kända artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nätverk, är idagbristfällig.

Ungdomar födda på 80-talet har visat sig ha en negativ inställning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vägar för att nå denna målgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populära artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir gränserna för vad som är reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen på det här sättet påverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga människor mellan 20-25 år har för inställning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de påverkas av den. För att kunna besvara dessa frågeställningar har fokusgrupper använts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Svensk musikindustri har under de senaste årtiondena åtnjutit stora framgångar på den internationella marknaden. Export Music Sweden grundades för att stötta och marknadsföra svensk populärmusik utomlands. VD Christer Lundblad sade 2003 att intäkter från konserter ökar kraftigt. Anledningar till detta kan vara att den ökande illegala nedladdningen av musik ger ett ökat ekonomiskt utrymme för konserter, samt att människor idag värderar upplevelser högre än tidigare. Eftersom mer pengar spenderas på konserter blir prissättningen mer betydelsefull.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.