Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

Kränkningar på nätet är ett problem som blir allt mer uppmärksammat och påtagligt i samhället. Vi har undersökt problematiken hos gruppen ungdomar och syftet med studien är att klargöra huruvida det finns skillnader i problematiken beroende på om en ungdom går på en skola i en stad eller i en mindre ort. Studien visar att skillnader finns och att det är mer förekommande i skolan på den mindre orten. Det finns även resultat som tyder på samband mellan den ökade förekomsten av nätkränkningar och samtidigt ett större användande av sociala medier. Med andra ord skulle den högre förekomsten av nätmobbning/nätkränkningar kunna tillskrivas ett högre användande av sociala media snarare än storleken på orten.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet.

ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö är en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjälp av en analys av lägesrapporter som berör bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet är strukturerat kring den aktuella problematiken med bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrågan på bostäder.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.

I våra städer pågår det en ständig förtätning. Fler människor flyttar in i städerna och fler funktioner ska få plats på den begränsade och dyrbara mark som finns tillgänglig. Många hävdar att en förtätning är nödvändig för att städerna ska utvecklas i en positiv riktning. En förtätning innebär bl.a. kortare transportsträckor inom staden och att man inte behöver exploatera värdefull mark i städernas utkanter. En förtätning sker ofta på bekostnad av grönytor.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

Vi skapar våra städer för att fylla behoven vi har, vi etablerar våra samhällen samtidigt. Vi lånar bitar av den generösa naturen för att bygga våra nya hem, våra städer. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsätter dela isär henne enligt våra behov, vår önskan, och ibland enligt vår girighet. I stället för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya våra hem, avvisar vi henne utanför vår nya gränsar vi har skapat, som vi skulle egentligen låna av henne. Och i stället för att låta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

The aim of this essay is to examine the relationship between picture and room, between wallpainting and architecture. The basis for such exploration is the mural painting in Sweden at the turn of the 20th century, and the artist in focus is Prince Eugen (1865-1947).His works "Sommar"(1904), "Rimfrosr"(1909) & "Staden vid vattnet"(1922) and the rooms in which they are in make for an anlysis concerning how the totality of the space is experienced by the viewer.The main issue in mentioned expeience is how the mural is perceived with regard to the other elements in the room. And here, the walls' "flatness" enhancing its decorative qualities plays in. The problem with a mural built on the principles of perspective becomes evident when a wall is seen to vanish through the painting of an illusion on it..

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Det talas om översvämningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förändras så att den fysiska miljön kan möta klimatförändringarna, är ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lättare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och två länsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. Två kommuner har kartlagt översvämningsriskerna, varav en har arbetat med att säkra staden..

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.