Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en ökad förståelse för ljusets betydelse för att människor ska känna sig trygga i städers offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrämt människan och varit en begränsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet på bästa sätt har ljus använts i otaliga former genom åren; allt från eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva våra liv. Trots att dagens städer är fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland många att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syftet med denna studie är att analysera vad det är som påverkar bostadspriserna på Uppsalas bostadsmarknad. Det är spekulanternas önskemål och krav, det vill säga deras betalningsvilja som påverkar priset. Det kan skilja sig mellan olika spekulanter men för det mesta ses ett tydligt mönster. Spekulanter värdesätter t.ex. områden som ligger nära centrum.

The report by Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).

Allt fler väljer att flytta in i städerna idag. Detta gör att vi måste bygga fler bostäder, och därmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter på oss människor och de gröna miljöerna i städerna blir viktigare i arbetet med förtätning och exploatering. När en ny anläggning ska uppföras med bostäder, skolor och plats för näringsliv ställer det också krav på att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En välmående plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Vid utgrävningar utförda av brittiska arkeologer 1922 i staden Ur i Mesopotamienpåträffades i en grav ett sigill: U.9750. Hantverket är i mörkgrön steatit och är 0,036m X 0,024 m stort. Idag dateras det till den gammalakkadiska perioden ca 2250 f. Kr.Sigillet förvaras i Nationalmuseet i Irak och anses som ett av de mer betydelsefullaföremålen från perioden. Museet blev plundrat efter invasionen av Irak 2003.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet.Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet..

Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

I Tyskland är det skillnad på väst och öst. I väst tjänar människorna mer pengar och i öst har de svårare att få arbeten. Det finns också en tydlig skillnad på människors sätt att se tillbaka på Berlinmuren och det forna landet DDR. I väst är gemene man oerhört negativt inställd till DDR - i öst är det väldigt annorlunda. Där ser många positivt på den diktatur som förknippas med Stasi, gränsvakter och tomma mathyllor.Under våren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

I detta arbete har vi studerat förutsättningar för att lösa en problematisk trafiksituation där trafiken leds genom Gällivare tätort. Trafiken som går genom staden i dagsläget leder till sämre boendemiljö.För att lösa de identifierade problemen valde vi att med datorstöd ta fram förslagsritningar för en ny vägsträckning utanför tätbebyggt område. Sträckan det rör sig om är 5,9 km lång med en hastighetsbegränsning på 90 km/h.All utformning av vägens geometri har utförts i enlighet med trafikverkets krav gällande dimensionering av vägkonstruktioner. Som resultat att visa upp har vi skapat ritningar i plan, profil samt sektion som följer alla dimensioneringskrav.Rapporten redovisar även en kostnadsuppskattning för produktion av vägen. Kostnaden är framräknad till 70 miljoner kronor med hjälp av ett tidigare referensprojekt som trafikverket utfört 2012.Osäkerheter i arbetet framförs i ett eget kapitel, där alla osäkerheterna så som avsaknad av geotekniska undersökningar, felaktig data, trafikmängd mm.

The purpose with this thesis was to describe the importance of the creative industries for a town. We thought that towns could design a strategy to attract creative industries and creative people to establish their business in the town. During the study some important topics, such as a town brand, a town image and a town identity has been identified as factors that can influence and attract people and creative industries. Towns can use these topics in their marketing of the town. The method that we used was a case study: we conducted interviews to collect information about the chosen case study, the town of Skellefteå.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar.