Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Den rättvisa i staden är en utopi, något som alltid bör eftersträvas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrån stadskvalitéerna demokrati, mångfald och rättvis fördelning så kommer också de beslut som tas få mer rättvisa utfall. Örebro stadskärna har sedan 70-talet och framåt behandlats som två skilda områden, norr- och södercity. Detta har under åren förstärkts och majoriteten av resurserna har lagts på södercity, stadens handelscentrum. Nu pågår ett utvecklingsarbete där Örebro kommun tillsammans med fastighetsägarna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Sedan Plan- och bygglagen infördes år 1987 så har samtliga svenska kommuner haft översiktsplaner som fungerar som vägledande dokument för detaljplaneringen inom kommunen. Stockholms stad är vid skrivandet av detta arbete inne på sin tredje översiktsplan, men någon djupare utvärdering av de två tidigare översiktsplanerna har aldrig gjorts. Denna rapport är därför en fallstudie av Översiktsplan 99, och valet av denna plan grundar sig på att den ligger nära i tiden, men den är sedan ganska nyligen ersatt av en ny plan och är därför enkel att avgränsa tidsmässigt under åren 1999 till och med 2010. Syftet med arbetet är att kvantitativt granska den bostadsbebyggelse som har skett i Stockholms stad under planens aktualitetsperiod och de av staden uppsatta stadsbyggnadsmålen sedda från ett bostadsperspektiv. De exakta frågeställningarna i arbetet lyder:Hur pass väl har bostadsbebyggelsens utveckling följt Översiktsplan 99?Till vilken grad har de uppsatta stadsbyggnadsmålen uppnåtts?Arbetet grundar sig på ett teoretiskt underlag som hanterar olika kunskaper inom planeringens steg från idé till slutligt resultat, de processer som påverkar planeringen samt demokrati inom planeringsvärlden.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Att bebygga delar av parkområden är ett alltmer vanligt sätt att förtäta staden. I det här sättet att bygga ingår ofta ambitionen att utnyttja närheten till parken som en stor tillgång och en huvudkvalitet hos de nya bostäderna. Den nya bebyggelsen innebär att ett nytt nyttjande läggs till vars ambitioner förutsätter det gamla nyttjandet. Syftet är att ge en förklaring till problematiken och visa exempel på hur den kan undvikas. Utgångspunkten ligger i en studie av begreppet territorialitet, hur territorier uppstår och fungerar.

I de flesta städer finns något som kan definieras som stadsliv. Människor rör sig ute på gatorna och aktiviteter pågår oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstår är inte en självklarhet, och både viljan och kunskapen att skapa det är något som har gått förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket på grund av funktionalismens intåg i stadsbyggandet. Det finns dock många människor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv återigen kan skapas. Frågan är dock om dessa teorier verkligen tillämpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av några av de böcker där arkitekter och stadsplanerare lägger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mångfald återigen kan uppnås.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.