AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan.Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering.

Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristående offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag där toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lättnaden av att hitta en toalett i tid, utan även av att hitta en fin toalett..

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Rörelse i staden är avgörande för hur staden fungerar. Platser och stråk med stora flöden har annorlunda förutsättningar än platser och stråk med små flöden. Flödena påverkas i sin tur av stadens struktur.  Det här examensarbetet handlar om hur förtätning kan vara en del i en medveten förändring av stadsstrukturen och hur man genom förändringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsättningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.Föremålet för den här studien är området runt Årstabergs pendeltågsstation i södra Stockholm. Området är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och många människor passerar här dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.