Vårt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begränsad tid ledde till förändring i barnens känsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förändringar var. Vi har genomfört en studie med enkäter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkäter utfördes både i början och i slutet av en femveckorsperiod. Enkäterna genomfördes i två olika klasser med sammanlagt 29 elever i år tre. Sex elever valdes ut som informanter till vår studie.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vården ställer speciella krav på distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vården i hemmet. Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste är att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vården ska fungera. Distriktsköterskan känner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet är att de är självständiga. För att bibehålla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vården. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vården är att se till att patienten får så god livskvalité som det är möjligt den sista tiden i livet. Vid vården i hemmet blir även familjen involverad.

BakgrundTidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal.MetodStudien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet.ResultatResultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

The purpose of the present study has been to investigate the attitudes of personell involved in the preschoolorganisation in a Swedish commune regarding injury risks for children in pre-school. Sixrespondents were interviewed in a qualitative interview study.Two different pre-school units were investigated, and it was found that they had surprisingly largedifferences in how they were working with children safety. However, in summary it can be said that therespondents perceived that child safety should encompass a safe and secure environment, however withthe important caveat that accidents can never be completely excluded, due to the natural anddevelopmentally important play of children.The investigated commune and pre-school units improved children safety mainly by using yearlyplanning meetings (Sw. "barnskyddsrond") where the physical environment in the school wasinvestigated together with external specialists. However, there are important differences in how the unitsworked within this framework, some units actively encouraging and others discouraging children andparent participation in the work..

Förlossningsrädsla är ett vanligt förekommande problem och antalet kvinnor som söker vård har ökat markant. Kunskap om hur barnmorskan upplever det att vårda kvinnor med förlossningsrädsla är begränsad men visar på att barnmorskor upplever vården av dessa kvinnor som tidskrävande och känslomässigt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av mötet med och vården av kvinnor med förlossningsrädsla, på förlossningsavdelningen. Åtta barnmorskor från två olika förlossningsavdelningar i Västra Götalandsregionen intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet.

Vad är det egentligen i naturen som påverkar äldres hälsa och hur påverkar det? Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljön vid ett äldreboende? Detta är de första två frågeställningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan på äldre människors hälsa, och som då är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljöer kring äldreboenden. Resultatet från litteraturstudien har använts till ett förslag med förändringar på utemiljön vid äldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgänglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. är viktiga i utemiljön kring äldreboenden då de leder till känsla av trygghet, social gemenskap och det underlättar för äldres orientering i både tid och rum..

Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras..

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .