Avsikten med undersökningen var att presentera vad forskningen har visat angående de inlärningsprinciper som finns och de vanligaste träningsmetoderna hos hund. Författaren vill också kartlägga vilken inställning aktiva hundinstruktörer har till olika träningsmetoder och förhållningssätt.Traditionella träningsmetoder bygger på aversiva stimuli som positiv bestraffning och negativ förstärkning. När hunden gör fel eller uppvisar ett oönskat beteende korrigeras detta genom att något obehagligt tillförs, när hunden gör rätt tas obehaget bort. Forskning har visat att dessa träningsmetoder kan skapa stress och rädsla hos hunden, de kan även orsaka aggression hos hunden. Motsatsen till dessa metoder är den belöningsbaserade träningen där fokus ligger på att rätt beteende belönas och fel beteende ignoreras.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.

Det blir allt vanligare inom dagens intensivvård att personer vårdas med mindre sederande läkemedel eller är vakna under delar av respiratorbehandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att vårdas i respirator på intensivvårdsavdelning. Studien baserades på tolv vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att uppleva andnöd; att inte göra sig förstådd; att inte veta vad som är verkligt; att inte kunna sova; att känna sig rädd och utelämnad; att känna trygghet. Resultatet visar på många obehagliga upplevelser hos personer som respiratorbehandlats på intensivvårdsavdelning.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand.

Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité.Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa.Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes.Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter.Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa.Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård..

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Syftet är att belysa arbetet med barn i sorg inom förskolan genom att ta del av begravningsentreprenör, präst, förskollärare samt anhörigas erfarenheter och kunskaper. Metoden är baserad på intervjuer där professionella sorgearbetare, förskollärare och anhöriga har deltagit. Resultatet visar att enligt informanterna är bemötande, ärlighet samt normalisering det viktigaste när man möter barn och vuxna i sorg. Det framkommer i resultatet att enligt informanterna är det betydelsefullt hur man bemöter människor i sorg, att låta sörjande få sörja på sitt sätt men att det är viktigt att barnen skall få bli bemötta utifrån hur de är och inte vad de har gått igenom. Att det är bra enligt förskollärarna i studien för barn att återkomma till förskolan efter ett dödsfall eftersom förskolan är deras vardag och där finns en slags trygghet för barnen. .

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande Och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.