Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Skellefteå Krafts arbetsmiljöledningsarbete är välfungerande och kan tillämpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mål och förväntningar men också möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö både av fysisk och psykosocial karaktär samt av andra väsentliga faktorer för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar på frågorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och psykosociala arbetsmiljöarbetet i Skellefteå Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgänglig är information om den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid Skellefteå Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkätundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanställda vid Skellefteå Kraft, samlades data in.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..

Arbetet består av en undersökning av förskollärare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit på lärarnas ambitioner och på svårigheter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstå relationer mellan ambitionerna och svårigheterna. Övergången från lärarutbildningen till att arbeta i verksamheten, är den fruktsam för professionens utveckling? Det är ett fenomen jag undersökt.

The Swedish armed forces are facing a change, a change in both organization and profession. From a conscript military service system, the Swedish Armed Forces has changed to having full-time contracted soldiers. Conscript military service has a history of over a hundred years; it was introduced in 1901 and has survived two world wars and the Cold War.The Swedish armed forces have changed to have contracted soldiers. My reflection is whether the armed forces really have had time for this changes that the new professionalization has meant. Today the Swedish armed forces consists of contracted soldiers, soldiers who are employed full time and costs the armed forces a lot of money.

Hair care is a hygienic treatment and is supervised by the Local Environment and Public Health Committee in the municipality. According to the Swedish Environmental Code, hairdressers as all practitioners are required to take measurements to protect the environment and public health. In hygienic treatments hazards may arise from inadequate hygiene practice which spread infection. Hazards may also arise from the use of hair care products such as permanent wave solutions, bleaches and hair dyes. Some hair dye components are known to cause contact allergy, mostly in hair dressers who are exposed professionally but also in some cases in consumers.

The number of HIV- positive is increasing all over the world and it's very likely to meet these patients as a nurse. The interaction between the nurse and the patient is characterized by experience and knowledge and at the same time the nurse is expected to act professionally. The purpose of this literature review is to investigate the nurse's complex of problems regarding the treatment of the HIV- positive patient by exploring the attitudes against HIV among nurses and how the nurse can maintain the integrity of the HIV- positive patient. Antonovsky's salutoqenic model, sense of coherence, has been used as theoretical frame. From 14 articles five topics have been found that influence the nurse's attitudes against HIV-positive patients.

Syftet med denna uppsats är att studera folkhälsosamordnarens syn på sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förståelsen för deras arbete.Frågeställningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhälsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhälsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext där de verkar?Vilka organisatoriska förutsättningar anser folkhälsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur påverkar det uppfattningen om självständighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhälsosamordnare från Västra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av kodning och analyserades utifrån professionsteori.Resultatet visar att folkhälsosamordnarens yrkesroll präglas av en otydlighet.

Problem: Läkaryrket är ett komplext yrke där verklighetens obestämbarhet gör att enbart de med stor kunskap, erfarenhet och färdigheter, i förhållande till lekmannen, kan ta kvalificerade beslut. Yrken med denna beskrivning kallas professioner. Skapar professioner en viss sorts människor?Efter avslutade civilingenjörsstudier samt en nästan färdig fil.kand. i företagsekonomi, kände jag under mina läkarstudier att mitt tankesätt påverkades i en helt annan grad än vid de tidigare studierna.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med långvarig smärta. Kvalitativ metod användes och intervjuer med nio personer utfördes, sex kvinnor och tre män. Inklusionskriterier var att personerna hade haft smärta i minst sex månader, hade fått arbetsterapeutisk behandling för långvarig smärta samt befann sig i arbetsför ålder. Intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade frågor. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys.

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

The purpose of this essay is to describe what difficulties and challenges are for teachers of religious education at upper secondary school. The essay is written from a teacher's perspective, where the focus is on the teacher's perceptions of the difficulties and challenges of teaching religious education. The methodology for the collection of information was done through qualitative interviews. Previous research shows that one of the challenges in the teaching profession is the interpretation of the curriculum, and then which of those is correct. The essay shows that the biggest challenges that teachers experience in the subject of religious education is the students' prejudice against different religious groups, and also the difficulty of getting students to understand the purpose of what is being taught.

SAMMANFATTNING:Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar.

Genom omvårdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvårdnadens kvalitet, förbättrar patientsäkerheten, synliggör omvårdnadsarbetet och är en förutsättning för kvalitetssäkring inom omvårdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat språk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat språk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.