Trots förbättringar sedan tidigare år är otillräckligt modersbeteende hos människoapor i fångenskap fortfarande ett problem som behöver åtgärdas. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga de orsaker som påverkar modersbeteende hos människoapor och vad man kan göra för att förbättra situationen. De orsaker som togs upp i olika studier var kortisolnivåer som ett mått på stress, sexhormoner innan förlossning, miljö, modersuppfostran jämfört med handuppfödning, grupphållning istället för social isolering och förstföderskor mot erfarna föderskor. Förutom dessa faktorer togs även maternell träning för att öka bra modersbeteende upp. De olika studierna var svåra att jämföra med varandra på grund av stora skillnader i studiepopulationer samt olika definitioner av vad bra modersbeteende är. Detta kan ha gett signifikanta resultat i en studie vars resultat inte hade blivit signifikant i en annan studie.

Försäljningen av energidrycken har ökat markant under 2000-talet och många av märkena marknadsför sig intensivt och riktar in sig på en yngre målgrupp. Den innehåller taurin, glukuronolakton, höga halter av koffein, vilket kan vara farligt för barn och ungdomar som är speciellt känsliga för hög halt av koffein. Enligt Livsmedelsverket finns det inget i dagsläget som tyder på att energidryck är en fara för hälsan vid måttlig konsumtion (Observera att ?måttlig? konsumtion varierar mellan individer). Däremot görs fler efterfrågade forskningar kring ämnet och myndigheter/forskare varnar för att dricka energidryck om man är barn, ungdom, känslig för koffein eller gravid.        Syftet med vår studie är att undersöka ungdomars upplevelse av energidryck.

Bakgrund: Deltagandet i den fria leken är ytterst viktigt för barn. Det är där de tränar sina sociala färdigheter tillsammans med andra. Genom leken lär barnen känna sig själva och sin omvärld. För att fungera i dagens samhälle krävs det en god social förmåga då vi i allt större utsträckning jobbar och lever nära varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnå både de sociala- och kunskapsmässiga målen.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att Observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att Observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning Observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige Observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen Observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig.

Examensarbete inom lärarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik på förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och år: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehållSammanfattning:Den här studien utgår från intervjuer och observationer från två olika förskolor där författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se när och hur barnen ges tillfälle att arbeta med matematik. Valet att både intervjua och Observera gjordes då det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fångar man små barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lägger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.

Denna uppsats handlar om att utifrån ett genusperspektiv studera och analysera hur svenska gymnasieläroböcker i historia framställer, och har framställt, män och kvinnor, manligt och kvinnligt, under en 30-årsperiod. Detta görs genom att studera dels hur mycket utrymme sagda böcker ger, och har givit, åt manliga respektive kvinnliga namngivna karaktärer, och dels hur dessa karaktärer beskrivs i samma böcker. Analysen bygger således på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat, och i detta ligger även ett komparativt moment där böcker som givits ut under Lgy70 jämförs med böcker som givits ut under Lpf94.I studien framkommer att det finns såväl likheter som skillnader. Likheterna finner vi främst i de ord och uttryck som används för att beskriva historiska karaktärer. Det är i hög grad samma ord som återanvänts; ord som i många fall medverkar till en historieskrivning med aktiva män och passiva kvinnor.

Kandidatuppsatsen skrevs på Göteborgs Hamn, Skandinaviens största hamn. Uppsatsen skrevs isyfte att Observera möjligheter med vilka trådlösa kommunikationsmedel produktionsledarna kananvända när de tidsrapporterar. Genom intervjuer och egna observationer visade analysen atthandhållna enheter för tidsrapportering är möjlig i mån om anpassning av handhållen enhet tillverksamhet och målsystemet. Teorin lyfter fram olika möjligheter och komponenter för vadanalysen skall tillämpa villkor, användningsområde, teknologi, objekt och funktioner kommerligger till grund för hur man skall tänka då man implementerar och designar ett nytt eller ettbefintligt målsystem. Resultatet visar att en handhållen enhet är möjlig då man även måste se överett system som passar ihop med målsystem och handhållen enhet samt uppnå de viktiga faktorernasom respondenterna önskar vid övergång från Excel ark till PDA.The thesis was written in Gothenburg Harbor, the biggest harbor in Scandinavia, and was created toobserve what the opportunities are for a change in the ways of communications for the productionmanagement and if there are opportunities for a wireless communication for time report throughhandhelds.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de Observerade.

Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn på faktorer som främjar/hindrar andraspråksutveckling Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Syftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling och språkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrar andraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deras kontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använder lärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anser lärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerar samarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare, tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att Observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.