SyfteSyftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen.FrågeställningarHur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa?Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att Observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö kräver mycket av föraren. Föraren måste vara koncentrerad, uppmärksam och utvilad för att kunna Observera och agera rätt i alla trafiksituationer. En svår och känslig uppgift för polisen är när de måste hindra en förare från att fortsätta köra sitt fordon på grund av att han eller hon ej anses lämplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismän och studier av gällande lagrum undersökt hur polisen i ett par län hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av åklagare eller polismyndighet grundas alltid på den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har därför ett stort ansvar.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att Observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de Observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att Observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden Observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att Observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Bakgrund: Måltidsmiljön och personalens agerande under måltiden påverkar gästens fysiska välmående och nutritionsstatus. Syfte: Att Observera om följsamheten till riktlinjer för nutrition förändras efter en intervention med fokus på den sociala interaktionen och serveringen vid måltidssituation. Metod: Fältanteckningar från måltidsobservationer genomförda på två boenden analyserades enligt Systemic Text Condensation (STC). Denna innebar att identifiera teman, meningsbärande enheter, koder och underkoder för att slutligen resultera i en syntetisering som representerade innehållet i fältanteckningarna. Interventionen bestod av handledning av personalen under ett år.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att Observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och Observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, Observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att Observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att Observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Syftet med studien var att Observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt Observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de Observerade.