Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framgår det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att utveckla en positiv självbild hos eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa främjar arbetet med att skapa en positiv självbild hos elever. Undersökningen vi använt oss av är kvalitativ och utgörs av sex informanter som är yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen tyder på att de flesta av våra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas självbild, men flertalet hade inget konkret upplägg för detta.

Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren..

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne som inte längre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvämlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vår omvärld låter inte vänta på sig. Världen har förbrukat mycket av våra gemensamma resurser. Hållbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta ämnen i stort och smått på en tvärvetenskaplig nivå.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystemtill militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamlavärnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslagetinnebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektivpersonalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom detblir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tidenkortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvarinslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens medreservationslönen..

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.