F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen Obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggföretaget S A Englund KB. Enligt resultaten framtas förslag på möjliga förbättringsåtgärder. Teoretisk referensram införskaffades med hjälp av omfattande litteraturstudier. I litteraturstudierna användes böcker och föreskrifter vilka ingick i Obligatorisk introduktionslitteratur samt rekommenderad fördjupningslitteratur, litteratur som handlar om arbetsmiljö inom byggbranschen samt material från Arbetsmiljöverkets författningssamling, relaterad till byggverksamhet. Kartläggningen av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet som bedrivs av S A Englund KB baserades på en intervjuundersökning, observationer samt analys av befintlig arbetsmiljödokumentation.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som Obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om Obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som Obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lämnasom finansiella risker och där IFRS 7 blev Obligatorisk 2007. Bolag är i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på orsakerna bakom flickors och pojkars val av träslöjd. Eftersom det är få flickor som väljer träslöjd så har syftet också varit att studera detta från ett könsperspektiv. Den metod jag använt mig av är litteraturstudier för analysen samt intervjuer av elever som valt träslöjd på en grundskola i årskurserna 7-9. Eleverna väljer vilken slöjdart de vill ägna sig åt i årskurs 7, medan det i årskurs 6 är Obligatoriskt med både trä- och textilslöjd. Det deltog sammanlagt 80 elever i de träslöjdsklasser som undersöktes.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev Obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en Obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.