Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag är det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som ärbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har främst varit riktademot större företag än de som nu undantagits ifrån revisionsplikt varför detsaknas studier angående mindre aktiebolags inställning till revision.Vår problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer påverkar mindre aktiebolag att frivilligt välja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.Utifrån ett deduktivt angreppssätt har en enkätundersökning genomförts pertelefon. Vår kunskapssyn är positivistisk där vi utgår ifrån att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet består av mindreaktiebolag i Umeå, Västerås och Östersund som faller under gränsvärdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen består främst av teorier sombehandlar agentförhållanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Hur påverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstå när manualbaserademetoder importeras och används i svenska förhållanden? Hur kan den lokala organisationen tahänsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebära försocialarbetarna? Hur påverkas professionen och socialarbetarnas syn på sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebära för brukare?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan påverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan påverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrån begreppen humanism, etiska värden, normer och värderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjälpare och utvärderingsassistent. Relationen till brukarnaförändras så att teknik, kompetens och ekonomiska värden får ökad betydelse, kanske på bekostnadav humanistiskt hänsynstagande.

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: ?Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

Socialt ansvar, etik och miljöansvar är något som dagens företag fokuserar mer och mer på. Företagens intressenter ställer även större krav på utvidgad information från företagen. Företagen har därför börjat presentera hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hållbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrågar. Hållbarhetsredovisningen är inte tvingande och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den här studien är att undersöka vilka som är de viktigaste intressenterna för företagen när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar.

Inom intensivvård finns de största möjligheterna till att rädda och upprätthålla liv. Dock räcker inte alltid dessa teknologiska möjligheter till utan det måste beslutas om att avstå eller avbryta livsuppehållande vård. Detta svåra beslut angående en annan männi-skas liv kan leda till etiska och moraliska svårigheter då man måste ta hänsyn till flera olika aspekter så som medicinska riktlinjer, etiska riktlinjer, lagar och yrkeskoder samt patientens vilja och välbefinnande. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuk-sköterskans perspektiv och upplevelser i samband med avstående eller avbrytande av livsuppehållande vård och övergång till palliativ vård. Metoden som används är en litte-raturstudie som bygger på nio stycken artiklar, som bearbetades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Människans miljö och hälsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vår uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, Mossagården, går tillväga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. Utifrån teorier om identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi Mossagårdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. Då Mossagården säljer sina produkter via sin hemsida tar vi även upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, därför är det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

Värdegrundens betydelse och dess innebörd är en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska värden och värderingar är det som pedagogerna har i uppdrag, enligt läroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I läroplanen nämns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmänniskor. Detta är ord som det inte bara bör talas om utan även göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att få insikt om en grupp 5-åringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men även respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn på begreppen visar sig i den kamratkultur som råder inom gruppen och ger uttryck för deras förhållningssätt till varandra.För att kunna fungera väl i en grupp behöver barnen kunna ta hänsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de måste vara individualister, utan att ?trampa? på någon annan. De måste kunna tyda lekens regler och föra leken framåt, till nya nivåer på ett spännande sätt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

BakgrundGod vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende.MetodStudien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi.

Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet.

The object of this thesis is the foundation of ethics. The question is whether there exists a universal core to ethics consisting of a fundamental ethical principle across cultures. This principle could for example be the so-called Golden Rule, which goes as follows: ?You should do to others what you want them to do to you?. The Golden Rule is to be found in many of the world?s religions and is also reflected in secular society.