Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

I Sverige drabbas årligen mellan 6 000 till 10 000 personer av ett hjärtstopp. Majoriteten av personerna som drabbas av ett hjärtstopp får det utanför sjukhuset. Ambulanspersonal är de som larmas först ut till platsen för att påbörja det akuta omhändertagandet av en person med hjärtstopp. Effektiv behandling av hjärtstopp prehospitalt innefattar bland annat hjärt- och lungräddning (HLR). Ett hjärtstopp är en krävande uppgift för ambulanssjuksköterskan då det gäller att snabbt bedöma och påbörja behandlingen.

Syfte: Syftet med arbetet är är att beskriva neutralitetens roll vid facilitering avdialogprocesser. Detta görs genom intervjuer med fem processledare med lång erfarenhet avden faciliterande rollen. Deras uppfattningar och synsätt kring neutralitet kommer sen attställas mot befintlig teori för att på så vis bättre förstå betydelse av facilitatorns neutrala rollvid dialogprocesser.Tidigare forskning/teori: En genomgång av befintlig litteratur och teori presenteras förområdet facilitering men även från området medling där neutralitetsbegreppet har en mycketcentral roll. Även forskning hämtad från medlingsfältet presenteras som ett komplement dådet saknas inom området för facilitering. Den tämligen omfattande teorigenomgången avserlägga en god grund varpå en djupare förståelse och teoribildningen kan ske utifrånrespondenternas egna berättelser.Metod: Intervju används som kvalitativ metod och följer ett semi-strukturerat upplägg.Utifrån en intervjuguide görs 4 intervjuer på plats och en över skype.

The globalization of political and economic processes is a growing moral concern for theologians and political philosophers alike. My thesis aims to outline, analyze, and compare church studies of globalization with global theories of justice.To do this, I draw upon recent studies of globalization made by the World Council of Churches (WCC) and the Lutheran World Federation (LWF). The WCC and LWF are two global reaching church organizations. They have a common aim of uniting churches for ecumenical dialogue and are involved in social, economic, political, and ecological questions. The WCC and LWF analyze globalization by applying biblical and theological principles from the Christian tradition.

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP.

This essay is a meta-theoretical study that aims to show normative and ethical implications that might follow from theories concerning representation of traumatic events in four essays from Shoshana Felman and Dori Laub?s Testimony. Crises of Witnessing in Literature, Psychoanalysis, and History and in Hayden White?s essay ?The Modernist Event?. Through a comparative analysis the essay mainly discusses how these writers deal with the problem of narrative.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ?samhällsansvar? eller ?socialt ansvar?.? Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.? Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.? Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.? Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet.

Consumers today seek added value to the ordinary products/services that companies are offering. Consumers must get their emotional need satisfied - a need for experiences worth remembering. At the same time, the consumers are engaged in ethics and morals. Companies use events frequently as a marketing approach to meet the customer?s demand of added value.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens rollinom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes avarbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade enkvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände entillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet varav stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bästför patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigteftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde sommeningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så atthan/hon vet vad som patienten behövde hjälp med.

Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur eleverna på Björkhagsskolan uppfattar ämnet religion. Tycker eleverna att det är viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill också titta på om eleverna kan hitta något som de tycker är viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se någon skillnad i elevernas syn på religionsämnet när det gäller de som går teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill även se om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på ämnet religion.För att få svar på mina frågor genomfördes en enkätundersökning på Björkhagsskolan under våren 2002.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.