Sökresultat:
489 Uppsatser om Objektiv omöjlighet - Sida 25 av 33
Skattningsskalor för bedömning av smÀrta hos barn (0-6 Är) inom sluten hÀlso- och sjukvÄrd
Mycket vanlig inom sluten hÀlso- och sjukvÄrd Àr vÄrd av barn som Àr utsatta för smÀrta orsakad av ingrepp och procedurer. SmÀrta i samband med sjukdom eller medicinisk vÄrd kan leda till betydande och livslÄnga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. DÀrför Àr det viktig med adekvat smÀrtbedömning och behandling. Detta Àr en utmaning och krÀver mycket erfarenhet av sjukvÄrdspersonal. SÀrskilt hos prematura barn, spÀdbarn och barn i Äldern upp till sex Är vilka inte Àn har förmÄga att uttrycka sig verbalt Àr detta av vikt.
Minnesteknik ? ett anvÀndbart verktyg vid inlÀrning?
För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap sÄ Àr det viktigt att vi kan minnas och komma ihÄg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vÄr dator för att hantera informationen, sÄ kan vi fÄ hjÀlp av minnesstrategier för att lÀttare kunna placera och plocka fram minnen.
Arbetets syfte och frÄgestÀllning har varit att belysa tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik och minnestrÀning som undervisnings- och inlÀrningsverktyg inom allmÀnpedagogisk undervisning, samt Àven se pÄ dess möjligheter och begrÀnsningar.
Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhÀmtats frÄn tidigare forskning, studier, och annan för Àmnet relevant litteratur.
Arbetets metod Àr induktiv och förhÄllningssÀttet hermeneutiskt dÄ mÄlet varit att skapa förstÄelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssÀtt baserad pÄ observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv dÄ avsikten varit att belysa och beskriva tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik.
Resultaten visade att forskningsfÀltet kring minnestrÀning var i viss mÄn motsÀgelsefullt och spretigt, vissa studier visade pÄ effekter, medan andra helt förkastade samma teori. LikasÄ kunde vi se att en del forskning tenderar att vara sjÀlvrefererande och partisk och inte alltid samstÀmmig. Vidare pekade resultatet pÄ att det inte fanns nÄgon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnestrÀning.
Nyckeltal : - ett optimalt verktyg för smÄföretagare?
Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.
Interleukin-1? och HMGB-1 hos halta hÀstar
Ledinflammation eller osteoartrit (OA) Àr en vanlig orsak till hÀlta hos hÀst. De metoder som idag anvÀnds för att diagnosticera ledinflammation Àr förhÄllandevis ospecifika och allt för ofta diagnosticeras ledinflammation nÀr skadan har blivit irreversibel med radiologiska skelettförÀndringar. Genom att mÀta förekomsten av olika inflammationsmediatorer vid OA kan denna kunskap i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för tidig diagnostik och utvÀrdering av behandling. Syftet med denna pilotstudie Àr att studera förekomsten av de tvÄ proinflammatoriska cytokinerna interleukin (IL)-1? och high mobility group box protein (HMGB)-1 i ledvÀtska och serum frÄn halta hÀstar och korrelera dessa till kliniska fynd.
Studien innefattar 14 hÀstar som vid klinikbesök uppvisat en initialhÀlta.
Under visitationszonernas yta - En unders?kning av visitationszonernas p?verkan p? r?ttssubjektet och dess implikationer genom Jevgenij Pasjukanis r?ttsformsteori
Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen.
Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens.
Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.
Betydelsen av utvecklingsmöjligheter i arbetslivet : En kvalitativ studie utifrÄn ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.
Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.
Konkurrenter i samarbete : För en starkare reklamregion med event som utgÄngspunkt.
Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.
AnvÀndandet av revisionsberÀttelsen utifrÄn revisorernas perspektiv
RevisionsberĂ€ttelsen Ă€r ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och inÂtressenterna. DagensrevisionsberĂ€ttelse Ă€r vĂ€ldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill utÂvidga informationsinnehĂ„llet irevisionsberĂ€ttelsen vilket revisorerna Ă€r kritiska till eftersom detta skulleinnebĂ€ra mer ansvar och mer att stĂ„ till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberĂ€ttelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisionsÂberĂ€ttelsen intressantare genom att betygsĂ€tta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning.
Bloggen - 2000-talets dagbok : En studie om bloggares sprÄkbruk jÀmfört med rekommenderade skriftliga normer
SprÄkriktighet i text Àr nÄgot som alltid Àr aktuellt, i och med att sprÄket hela tiden förÀndras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För mÄnga texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska anvÀnda ?jag? i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning. I andra sammanhang Àr det inte alls sjÀlvklart hur man ska skriva. Att anvÀnda sig av samma typ av sprÄk nÀr man skriver skönlitteratur som nÀr man skriver en rapport Ät finansdepartementet skulle inte ge sÄ mÄnga lÀsare.
En utredning av arbetsgivarbegreppet vid tillÀmpningen av expertskattereglerna i 11 kap IL : UtifrÄn den grundlÀggande principen om fri rörlighet av kapital inom EU
För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.
Opartisk? Hur politiskt aktiva lÀrare förhÄller sig till saklighetskravet.
Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslÀrare förhÄller sig tillsaklighetskravet i lÀroplanerna. Hur politiskt aktiva lÀrare förhÄller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur politiskt aktiva lÀrare förhÄller sig till kravet pÄ saklig och allsidig undervisning i lÀroplanerna, samt i vilken utstrÀckning de visar tecken pÄ objektivitetskramp. FrÄgan besvaras genom en undersökning av Äsikter hos politiskt aktiva lÀrare.Studiens frÄgestÀllningar lyder:1. Vilka förhÄllningssÀtt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielÀrare?2.
Hur hotellgÀster vÀljer att ta ton & vad vill de egentligen ha? : En kvantitativ studie om gÀsters uppfattning av service recovery inom hotellbranschen.
Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.
Internrevisorernas mandat
Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
?Vem definierar vÀlbefinnande och vad Àr ett vÀrdigt liv?? En kvalitativ studie om hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen
Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldre-omsorgen tolkar och anvÀnder socialtjÀnstlagen i handlÀggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod anvÀnds och totalt har sex bistÄndshandlÀggare inter-vjuats.De frÄgestÀllningar som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr:? Hur tolkar bistÄndshandlÀggare portalparagrafen, vÀrdegrundspara-grafen samt bistÄndsparagraferna i socialtjÀnstlagen?? Hur anvÀnder bistÄndshandlÀggare ovannÀmnda paragrafer i hand-lÀggningsprocesser?? Vilka möjligheter har bistÄndshandlÀggare att pÄverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som anvÀnds Àr organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori Àr makt, byrÄkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar pÄ begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet Àr indelat i fyra teman dÀr resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat Àr att det förekommer variationer pÄ hur bistÄndshandlÀggare tolkar socialtjÀnstlagen och att tolkningarna pÄverkar hur lagen anvÀnds i handlÀggningsprocesser.