Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som Objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, Objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det går att använda ögonrörelseteknik för att få ett Objektivt komplement till subjektiva bedömningar vid användbarhetsutvärderingar. Det gjordes en användbarhetsutvärdering av systemet Skeldar, som är en markstation för att styra en förarlös helikopter. Testpersonerna fick sätta sig in i scenariot att göra en testflygning av en färdiginställd rutt som bevakar Linköping under en högriskmatch i ishockey. Efter testet fick testpersonerna göra tänka-högt-protokoll med sina ögonrörelser som ett hjälpmedel. Resultaten som kom fram var att testpersonerna tittar mer på kameravyn för att lokalisera domkyrkan än på kartvyn och att det inte finns någon signifikant skillnad i fixeringstid eller antalet fixeringspunkter mellan hastighets- och höjdmätaren.

Det här projektet går ut på att skapa en effekt så att det ser ut som en olycka har varit framme på ett inspelat material. Syftet är att i första hand försöka skapa en liknande filmsekvens som i en redan producerad film men också att få förståelse för post produktions programmet Fusion. De tekniker som användes för att ändra det filmade materialet var att föra in bilder och skapa 3D-Objekt och sedan använda 2D och 3D-tracking för att få de att sitta på plats. Resultatet blev en kort film som når upp till ursprungsmålen men som egentligen skulle behövt mycket mer tid för att bli riktigt bra..

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns Objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De Objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång.

Fornlämningars skydd regleras i Lagen om Kulturminnen (KML) m.m. (1988:950). I samband med varje skoglig åtgärd är man skyldig att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och lämningar, detta stadgas i Skogsvårdslagen (1979:429). Förutom själva fornlämningen så är även omgivande mark, det så kallade fornlämningsområdet skyddat. 2 kap 1 § i KML säger vilka fornlämningar som är skyddade enligt KML, bland annat så tas gravar och boplatser upp (KML 1988:950).

Syftet med vår litteraturstudie i upprepad utsatthet är, att beskriva fenomenet utifrån vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanställa åtgärdsförslag, som kan användas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma Objekt utsätts för flera brott under en begränsad tidsperiod. I England har man forskat på området sedan 80-talet. I Sverige är det först på senare år som man ägnat sig åt att genomföra studier i ämnet?.

Det är välkänt att högreflekterande ytor är svåra att skanna med ett bra resultat. Detta är ett särskilt stort problem vid användning av detaljskannrar, eftersom de ofta används för att digitalisera Objekt av metall eller andra material med hög reflektans. Konsekvensen blir att osäkerhet och avvikelser i skanningsresultatet ökar, eller att skanningen inte ger något resultat alls. Därför är det viktigt att känna till hur stor inverkan ytor med hög reflektans har på skanningen. Målsättningen med detta examensarbete har varit att undersöka hur avvikelsen varierar vid skanning av högreflekterande ytor.

Problemformulering Pharmadule-Emtunga behöver upprätta en processkartläggning med tydliga gränsdragningar och fördelningar av olika ansvarsområden då det råder en avsaknad av en sådan kartläggning. Det centrala problemet för detta projekt är att processkartlägga Pharmadule-Emtungas produktion.Syfte Detta arbete syftar till att processkartlägga produktionen som ett led i företagets ISO 9001:2000 certifieringsarbete. Arbetet skall utgöra en bas för företaget så att de enklare skall kunna identifiera problem och trånga sektorer i produktionen.Metod Då denna processkartläggning är en studie av hela Pharmadule-Emtungas produktionsavdelning medför detta att systemteoretisk vetenskapsteori tillämpas. Fokus lades på en kvalitativ problemlösningsmetod med vissa inslag av kvantitativ metodik, då resultatet skall förklara och beskriva hur hela produktionssystemet är strukturerat. Denna rapport tar avstamp i induktionen.

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva variationen av strategier som elever använder sig av vid behandling av diskreta mängder inom tal i bråkform, då uppgifterna är av varierad art och där Objekten är ordnade såväl som oordnade. För att erhålla ett brett underlag genomfördes uppgiftsdiagnoser, på 78 elever i årskurs sex, vilka utifrån elevernas svar och anteckningar analyserades för att identifiera förekommande strategier. Analysen resulterade i elva skilda strategier inom fyra övergripande kategorier: heltalstillämpning av tal i bråkform, formation av helhet, formation av enhet och operation på och med tal i bråkform.De ingående strategierna i kategorin heltalstillämpning av tal i bråkform nyttjar bråkuttryck som heltal på så vis att de ingående talen antingen utgör ett antal Objekt eller ses som föremål för en operation. Inom formation av helhet ingår strategier inom vilka eleverna på olika sätt delar upp helheten utifrån nämnarens storlek medan strategierna inom formation av enhet har det gemensamt att eleverna utifrån sin förförståelse grupperar de ingående Objekten i enheter. I vissa fall samlar eleverna Objekten i större grupper medan elever i andra fall ser till varje enskilt Objekt.

Deferred shading är en renderingsteknik som har blivit allt mer populär i och med att hårdvaraukraven för tekniken inte längre är ett hinder. Ett problem med deferred shading är fortfarande hur transparenta Objekt ska hanteras. Rapporten utvärderar två olika deferred pipelines som hanterar transparent geometri på olika sätt, de två renderingsmetoderna är Inferred Lighting samt Light Pre Pass med framåtrendering för hantering av transparent geometri..

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade Objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av Objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av Objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade Objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

Detta examensarbete har omfattat utveckling och implementering av en kontinuerligautofokus för en IR-kamera. En studie av olika tekniker för traditionella kameror hargenomförts, och därigenom har olika metoder vilka även passar för en IR-kameraframkommit. En traditionell videokamera har också införskaffats och analyserats för attförsöka få ledtrådar till hur den kontinuerliga autofokusen fungerar i en sådan.Två tekniker för kontinuerlig autofokus har utvecklats, en baserad på en ultraljudssensor ochen som kombinerar denna sensor med bildbehandlig. En kamera, FLIR P660, ochultraljudssensorn, LV-MaxSonar-EZ1, anslöts till en PC varigenom kommunikationenskedde. Ett användargränssnitt togs fram i Matlab, vilket gjorde det möjligt att styrafokusmotorn i kameran och registrera avståndet från sensorn.