Barn ska få möjligheten att växa upp med, och uppleva, vuxna sammanhang samt visuell komplexitet i sin omgivning. Utan dessa utbyten och objekt i sin omgivning utvecklas barns delaktighet i samhället som ansvarsfulla medborgare långsammare. Detta är projektets utgångspunkt. Förskolan Bullerbyn är, precis som namnet tyder på, en liten by med olika verksamheter där förskolan ligger i fokus med en central gård. Barnen kommer i kontakt med vuxna som arbetar i byggnaderna intill: bageriet levererar bröd och fika, restaurangen lagar mat till lunchen, ett snickeri delas med ateljéerna, utställningslokalen drar till sig både vuxna och barn i sin verksamhet och kontorsfolket kommer och går genom uteplatsen.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Många studier har visat att välinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till välbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till välbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kände sig sedda som individer och inte som objekt.

Patienter som vårdas på sjukhus har olika upplevelser av hur vårdmiljön påverkar deras känsla av hälsa och välbefinnande. Ofta är vårdmiljön något som vårdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning påverkar patienter och därför anser vi att det är viktigt att den kunskapen blir känd. Vårdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som främjar välbefinnande hos patienter. Vilka faktorer är utmärkande för en god vårdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande vid sjukhusvård.

Denna rapport är en jämförande studie av byrålådors konstruktion under åren 1700-1820. Jag har med avstamp i faktiska objekt dokumenterat och förtydligat byrålådans konstruktion. I mitt sökande efter byråar med tidstypiska konstruktioner har jag besökt ett flertal museer och antikhandlare. Dokumentationen av de utvalda möblerna har haft stor betydelse för att klargö-ra konstruktionen och peka på eventuella brister som kan påverka hållbarheten.Det jag vill förmedla är att med kunskap om lådors konstruktion kan vi öka vår förståelse av den komplicerade sammansättning av delar som en låda är. Utifrån denna kunskap kan vi se-dan fatta bra och relevanta beslut om möbeln när det kommer till konservering.

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .