Sökresultat:
1648 Uppsatser om Oberoende vägar - Sida 26 av 110
Gränslandet mellan revisorns tystnadsplikt och anmälningsskyldighet ? hur går man tillväga som revisor?
Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.
Ett blommande hopp : Patienters upplevelse av hopp
Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade.
En simuleringsstudie för test baserade på Maximum Likelihood- och Maximum Spacingskattningar
Om vi har ett stickprov med X1, X2, ..., Xn oberoende lika fördelade observationer från en kontinuerlig fördelning med fördelningsfunktion F?, där ? är en okänd parameter, är Likelihoodkvottestet (LT) ofta en bra metod för att testa nollhypotesen H0: ? = ?0 mot HA: ?? ?0. För vissa typer av fördelningar saknar dock Likelihoodfunktionen övre begränsning (Ranneby, 1984) och (Ekström, 2013) vilket innebär att testet inte går att tillämpa då. Detta test jämförs med två nyare test, Ekströmtestet (ET) (Ekström, 2013) och Fidelitytestet (FT) som är ett modierat ET, som vi vet fungerar även i dylika fall. Under vissa generella villkor så vet vi att de tre testen är asymptotiskt ekvivalenta.
Kvinnors copingstrategier vid bröstcancer - en litteraturstudie med systematisk ansats
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer.
En kartläggning av sömnproblem i en petrokemisk processindustri
Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.
Intelligens. g-faktorn och dess samvariation med arbetsprestation.
Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.
Upplevelse av livskvalitet efter kolorektal kirurgi
Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.
Spotpriset på El : Kan dess förändringar förklaras av funda-mentala faktorer?
Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar förändringar i elspotpriset på Nord Pool. Avsikten är att resultatet skall ligga till grund för en prisuppskattningsmodell för Lunds Energikoncernen AB. Faktorerna bestämdes genom en förstudie där viktig litteratur om elmarknaden studerades samt samtal med Lunds Energikoncernen AB. De faktorer som undersöks i denna uppsats är priset på utsläppsrätter, nettoexport till Tysk-land, temperatur, nederbörd, priset på kol och villaolja samt konjunkturutveckling i Sve-rige.Undersökningen av faktorerna bestod av en multipel regressionsanalys med undersökta faktorer som oberoende variabler och elspotpriset på Nord Pool som den beroende va-riabeln. Faktorerna blev indelade i två grupper dagsgruppen och månadsgruppen, grunden till uppdelningen är som namnen antyder att statistiken var observerad dygnsvis och må-nadsvis.
Revisionsbolagen ? professionella eller affärsmässiga?
Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.
Matsvinn på förskolor i Uppsala kommun
Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008).
Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.
Avhoppen i språkvalet årskurs 7 - 9
Det huvudsakliga temat i denna studie är avhoppen från språkvalet i årskurs 7 ? 9 samt elevers och lärares förslag för att uppnå en ökad motivation för ämnet. Denna studie har genomförts genom att intervjua elever och lärare på två skolor i Piteå. Intervjuerna har ägt rum vid två olika tillfällen oberoende av varandra. Studien visar att lärarna överlag efterlyser högre status för språkvalet samtidigt som eleverna anser att det enda språket som är viktigt att kunna förutom modersmålet är engelska, så länge man inte har planer på att åka utomlands.
Om femfaktormodellen och elektroniska sociala nätverk
Denna studie undersöker hur människor engagerar sig med och på elektroniska sociala nätverk (OSN). Syftet var att undersöka på vilket sätt som personligheten påverkar hur vi använder OSN. Data från sextio deltagare insamlades genom ett webb-baserat formulär baserat på femfaktormodellen (?Big Five?) och instrumentet Big Five Inventory. Deltagarnas aktivitet på Facebook uppskattades genom frågor utformade för denna studie.
Konkursprognostisering : En kvantitativ analys av konkursdrabbade aktiebolag
Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.
Journalistikens skyldigheter i demokratin: En studie av den svenska dagspressens framställning av kärnkraftsfrågan efter kärnkraftskatastrofen i Japan
Efter kärnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kärnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kärnkraftsdebatten som innan händelserna i Japan varit relativt stillsam under flera år fick i och med katastrofen åter luft under vingarna. När en plötslig yttre omständighet påverkar den inhemska politiska debatten på det sättet spelar media och journalistiken en stor roll. Är journalistikens uppenbara maktställning begränsad av några demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav går att ställa på en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som går att ställas på journalistiken i en demokrati.
Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket
Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.