I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

Klövsjukdomen digital dermatit hos kor ger upphov till smärta hos djuren samt störningar i produktionen. För att förebygga och behandla klövsjukdomen används olika preparat, däribland CuSO4-lösning.Syftet med studien är att undersöka om och i så fall i vilken omfattning spridande av kopparförorenad gödsel påverkar Cu-halten i jordbruksmark.Studien genomfördes med provtagning av två oberoende jordbruksmarker där ett av områdena gödslas med kopparförorenad gödsel. Resultaten visar att jordbruksmark där förbrukad CuSO4 spridits med stallgödseln ger upphov till en signifikant ökad Cu-halt i markens översta lager, 0-25 cm.  .

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist påkunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter.Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter somfinns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential.Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägreenergianvändning och billigare driftskostnader.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

Vid sifferseriell aritmetik används ett antal parallella bitar för varje siffra. För att jämföra prestanda och effektförbrukning i förhållande till antalet bitar behövde Institutionen för systemteknik (ISY) en layout-generator för att enkelt kunna generera layout för en sifferseriell tvåportsadaptor. Layouten skulle göras i 0.18 mikrometer process. Antalet inkommande databitar och antalet koefficientbitar skulle vara variabelt. Stor vikt lades vid planeringen av layouten för att genereringen av adaptorn skulle fungera smidigt oberoende av de variabla parametrarna.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Denna uppsats har till syfte att klargöra om lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) är förenlig med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Uppsatsen undersöker dels om 1 § LOB är förenlig med art. 5(1) EKMR, dels om förmansprövningen i 5 § LOB är förenlig med art. 5(4) EKMR.1 § LOB möjliggör för polisen att omhänderta den som är så pass berusad att han inte är kapabel att ta hand om sig själv eller utgör en fara för sig själv eller annan.

Unconscious Thought Theory (UTT) lär oss att komplexa problem bättre löses   av   omedvetna   processer   än   medvetna.  UTT   är   dock   en   högst kontroversiell teori för beslutsfattande. Det finns delar av tankegångarna kring medvetet och omedvetet tänkande som behöver undersökas djupare. Beslutsfattande baseras exempelvis på information som kodas in genom en aktiv,   medveten   process.   Givetvis   påverkar   kvaliteten   på   inkodningen besluten   oberoende   av   strategi,   men   UTT   antyder   att   strategin   med omedveten  tanke  möjligen  lider mer av  dålig inkodning  än  medveten. I nedanstående   experiment   jämförs   omedvetet   och   direkt   beslutsfattande med avseende på strukturerad och ostrukturerad inkodning. Deltagare som kombinerade   omedvetet   tänkande   med   en   strukturerad   inkodningsform presterade bäst, men resultaten är inte statistiskt signifikanta..

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision är en oberoende och objektiv försäkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer värde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrän 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. På grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fått en mer framträdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstå vilken roll internrevision har i organisationer är det viktigt att undersöka deras mandat då det är mandatet som sätter ramarna för internrevisorns uppdrag.

I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorns funktion är att agera som extern övervakare genom att skapa förtroende mellan bolaget och dess intressenter. Detta sedan det finns ett behov att informationen är tillförlitlig för att upprätthålla en välfungerande kapitalmarknad. För att detta ska vara möjligt krävs att revisorn förbehåller sig oberoende och innehar tillräcklig kompetensen. Det är även dessa komponenter som definierats vara summan av revisionskvalité. Vi föreslår att dimensionerna påverkar revisionskvalitén olika beroende på om bolaget är ett familjeföretag eller icke-familjeföretag.

Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.