Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Uppsatsens syfte är att skapa en bättre förståelse kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus på revision. Uppsatsens studie är kvalitativ och utförd med hjälp av intervjuer för att svara på forskningsfrågan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de någon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med respondenter på var och en av de fyra stora revisionsfirmorna på båda sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att där är ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet är kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company?s internal management system.

Bakgrund: I Sverige råder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebär att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen får då funktionen som en kvalitetssäkring för alla organisations intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för intressenterna då revisionen ofta är det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: Forskningsfrågan för uppsatsen är följande: Hur bör småföretagen agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande?Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha PruekwatcharakunHandledare: Ulla Pettersson Datum: 31 maj 2012Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats:Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning? Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna? Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats?Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta.

Vårdtiden efter att kvinnor fått barn har stadigt förkortats i Sverige. Det är förknippat med både positiva och negativa känslor hos kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av tidig hemgång sett ur ett transkulturellt perspektiv. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera 15 utvalda artiklar från hela världen. Analysen resulterade i fyra kategorier som visade att kvinnor inte får välja när de vill gå hem, att de kände sig ensamma och osäkra men även att de litade på sig själva och personalen, och att de kände tillhörighet med partnern och anhöriga.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Uppsatsens grundläggande syfte är att belysa revisorernas sätt att arbeta kring anmälningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig från revisionspraxis generellt sett, jämför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervärdering har förändrats över tid. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmälningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som påverkar utvecklingen av denna inom revision.

Vad styr valet av revisionsbyrå? Revisionsbyråers kunder kan ha svårt att uppfatta konkreta skillnader mellan byråernas revision, då dess utformning är standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet på oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissättningen av revision och kravet på saklighet i marknadskommunikationen medför begränsningar för revisionsbyråerna när det gäller differentiering av revisionstjänsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyråernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmärker bolag som reagerar på en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrån dess preferenser och bakgrund.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing.Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation.Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis.Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model.Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities..

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder..

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.