I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

The legal courts in Sweden have developed a case law wherein the application criteria for being eligible to acquire unemployment insurance have become strict and rigid. This is in particular true when it comes to professional athletes who cannot make a living on their athlete wage. It is the 9th to 11th section of the Swedish Law (1998:238) on Unemployment Insurance that set the determinants for who of the unemployed is to be considered as being of disposal to the labour market. The strict and extensive interpretation of the relevant sections has been based upon a literal reading of the relevant preparatory works to the law in question. A substantial amount of relevant cases as well as preparatory works have been examined to investigate whether there is a need for revising this case law.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera huruvida investerarnas förtroende för företagen påverkas om företagen inrättar revisionskommittéer. Metod: Informationen samlades in genom ett flertal telefonintervjuer. Diverse fondbolag, Aktiespararna och Fondbolagens Förening intervjuades såsom förespråkare för småspararna. Teoretiska Principal- och agentteorin har använts för att beskriva perspektiv: intressekonflikten mellan företagsledning och ägare. Förtroende har analyserats utifrån spelteoretiskt och kulturellt synsätt.

Bakgrund: För att skydda de aktieägare som berörs av uppköpserbjudanden finns detregler för processerna kring dessa. I vissa av dessa uppköpserbjudanden kräverreglerna att målbolaget inhämtar en så kallad fairness opinion där en oberoende partska uttala sig om budets finansiella skälighet för aktieägarna. Skeptikerna tillutlåtandet är många men forskningen på den svenska marknaden, obefintlig. Mycketav kritiken som lyfts fram gäller utgivarnas oberoende och revideringen av takeoverreglerna,som kom år 2009, skärpte kraven kring just oberoende, vilket aktualiserarfrågan kring hur dessa regler fungerar och hur oberoendet ser ut på den svenskamarknaden.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka rollen och framtiden för fairnessopinion, på målbolagets sida, vid offentliga uppköpserbjudanden på den svenskaaktiemarknaden.Genomförande: Studien är av explorativ karaktär och inkluderar 14 kvalitativaintervjuer med utgivare av fairness opinion och andra intressenter med erfarenhet avutlåtandet samt en sammanställning av offentliga uppköpserbjudanden på den svenskamarknaden under åren 2007-2012.Slutsats: Revideringen av takeover-reglerna, år 2009, har haft stor påverkan påmarknaden och bidragit till en ny syn på utgivarnas oberoende och en prispress påfairness opinion. Reglerna lämnar dock en del att önska och vi anser att man börinföra en begreppsmässig distinktion kring utlåtandets användning i olika situationersamt en ökad transparens i utlåtandet för att öka värdet för aktieägarna.Nyckelord: Fairness opinion, uppköpserbjudanden, takeover-regler,värderingsutlåtande, företagstransaktioner.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten.

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.

Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. Ungefär 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu ställts inför valet att avstå eller behålla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar aktiebolags val att behålla respektive avstå från revision.  Undersökningen är begränsad till Västerbotten och består av material från årsredovisningar och telefonenkäter.Populationen i denna studie består av småföretag. Småföretag är komplexa och det är många faktorer som påverkar hur tillväxten ser ut i ett litet företag.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter.