Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.

Under den senare hälften av 1900-talet började revisionsbyråer skapa andra affärskontakter med sina kunder som inte alltid begränsade sig till revision, såsom konsultation. Flera studier har visat på att uppfattningen av revisorn som oberoende part påverkas negativt när revisorn utför konsulttjänster utöver revisionsuppdragen och att det även ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part påverkas negativt finns det påtryckningar från revisionsbyråerna att tillhandahålla dessa tjänster för att öka försäljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera på revision av interna kontroller som är utförda av konsulter inom samma revisionsbyrå.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

I denna studie genomförs en undersökning av revisionsarvoden och konsultarvoden hos företag på Stockholmsbörsen. Undersökningens syfte är att undersöka om fenomenet low-balling förekommer på den svenska revisionsmarknaden. Teorin om low-balling talar för att revisionsfirmor sänker sitt revisionsarvode i samband med ett nytt uppdrag för att på så vis knyta klienten (företaget) till sig och konkurrera ut andra revisionsfirmor. För att kompensera för förlusten av ett lågt initialt revisionsarvode ökar revisionsfirmorna succesivt arvodet de efterföljande åren av kontraktet. Vi har i denna studie undersökt revisionsarvoden och konsultarvoden på den Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2001-2010.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett trovärdighetsperspektiv, studera om det är att föredra att anlita sakkunniga biträden från externa revisionsbyråer eller från kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förståelse för ämnet för att sedan använda denna kunskap som underlag för vår empiriska undersökning. Således har vi valt ett deduktivt angreppssätt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för ämnet samt få möjlighet att analysera under arbetets gång.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet består av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjälp av dessa intervjuer velat ta reda på hur olika sakkunniga biträden ser på sin kompetens och sitt oberoende.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poäng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, Revisorsnämndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utvärdera om den nya revisorslagen medför en förändring i oberoendefrågor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillämpa analysmodellen skulle agera i dessa frågor. Metod: Det har genomförts en rättsdogmatisk studie som ligger till grund för utvärderingen. Den har bestått av en jämförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrågor. Vidare har en fallstudie genomförts, där revisorer har fått tillämpa analysmodellen på ett antal typfall som är kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: Våra slutsatser är att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsättningar kan åta sig eller behålla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag där revisionsklienten ingår i ett avtalsförhållande med revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där revisorn tillhandahåller revisionsklienten med konsulttjänster av revisionell karaktär.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer.