Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som OLIN-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som OLIN-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som OLIN-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som OLIN-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, OLIN-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils? lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress? research, Diana Laurillard?s book and Christina OLIN-Scheller?s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, OLIN-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, OLIN-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

We read different kind of texts every day. We can for example choose to read a book or to watch a film. While we read we can receive and interpret texts. That?s means, for example, that we can have different envisionments about the drama and the film based on it. Based on Langer?s reception theory about ?envisionments?, I?ve wanted to examine and clarify the differences and similarities of envisionments between two texts.

This essay contains a comparative analysis of Erik OLIN Wrights Marxist class analysis and Michael Hardt and Antonio Negris post-Marxist class analysis as presented in their books ?Empire? and ?Multitude: War and democracy in the age of Empire?. I discuss the shift in analytical focus from state level to global level that Hardt and Negri's analysis represent and the ensuing relevance of this for contemporary class analysis. The essay also address the challenge and implications posed to class analysis by the ever increasing economic globalization, from a material production to an ever growing immaterial service economy and the decrease in state power in controlling capital and labor movement. I propose that analytical understanding of class conflict help us to a better understanding of the mechanisms and dynamics that generate social and economical inequalities and that an updated Marxist class analysis still have much to contribute to our understanding to how these issues not only shape our society but also our capacity to counteract them..

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper?s theoretical part is the Swedish subject?s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och OLIN-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka [?] fast man är en pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa OLIN Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om skolans och pojkarnas textvärldar matchar varandra. Detta görs genom att undersöka vilka urvalsmetoder och arbetsmetoder svensklärarna i åk 7-9 använder sig av. Studien synliggör problematiken kring vikten av rätt matchning, vilken är en av faktorerna som påverkar attraktionen av läsning som i sin tur kan generera bättre skolresultat.Tidigare forskning, exempelvis Christina OLIN-Scheller och Kathleen McCormick, visar att det finns balansproblem i relationen mellan den litteratur som skolan erbjuder kontra det pojkar efterfrågar. Lärare bör eftersträva s.k. ?matchning? mellan läsare och text, för att i högre grad uppnå engagemang.Studien visar att lärare ofta överlåter till andra kollegor, bibliotekarier m.fl.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.