Denna uppsats presenterar ett relativt nytt identifierat fenomen ? Self-Initiated Expatriate (SIE) ? en subgrupp inom expatriering, ur ett svenskt perspektiv. Författarna har undersökt vilka möjligheter och utmaningar nyutexaminerade svenska SIEs möter nÀr de söker anstÀllning i en region de tidigare bedrivit utbytesstudier i, med fokus pÄ Asien. Studien Àr begrÀnsad att undersöka Hongkong som representant för vÀrldsdelen. För studiens utförande har författarna besökt Hongkong för insamling av reell information.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Uppsatsen bygger pÄ den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade smÄskollÀrarinnor frÄn Norrköpings smÄskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan lÄta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lÀrarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För nÄgra Är sedan skÀnktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lÀrarinnornas första arbetsÄr och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla lÀroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvÀgledarens roll i samband med lÀrarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur vÀl mÄlen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lÀrares förvÀntningar pÄ varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har Àven skapat en bild av hur SYV och lÀrare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories ?Comfort in their profession?, ?Support from the organization?and ?Fear of being contaminated?, and five subcategories ?Support from hygiene guidelines?, ? Thoughtfulness?, ?The own responsibility?, ?Feelings of fear and concern?and ?To meet preconceptions?, emerged.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta lÀngre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, lÄg födelsevikt och plötslig spÀdbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor Àr medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsÀtter de att röka. Om vÄrdgivaren Àr medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvÄrdnad. För att kunna erbjuda rÀtt vÄrd Àr personcentrerad omvÄrdnad viktigt.

The purpose of this study was to examine and increase the knowledge about the way young, newly graduated social workers view their professional role considering their age and professional experience, how they experience the relation to their clients and colleagues and how these experiences all together affect the way the young social workers handle their professional role. Seven social workers in the ages between 23 and 25, who graduated from Socialhögskolan, Stockholm University, in January 2007, where interviewed. They also answered a questionnaire covering the similar questions as the interview. Little research had previously been made in this particular area, why the triangulation of methods was helpful in analyzing the results, with ata coming from two different resources. To analyze the data a multidimensional theory was used, containing coping theory, an experiential perspective, Antonovskys theory a sense of coherence, cognitive theory and role theory.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Att arbeta tillsammans inom vÄrden benÀmns som att arbeta inom team. Teamet bestÄr vanligen av lÀkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens frÀmsta ansvar Àr att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnÄ bÀsta resultat under rehabiliteringen krÀvs interventioner dÀr gott samarbete mellan yrkesgrupperna Àr en förutsÀttning. Arbetsterapeutens professionella identitet Àr viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vÄrden, och förstÀrks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smÀrtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smÀrtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie. Patienter som genomgÄtt kirurgi tilldelades en enkÀt angÄende sina upplevelser av smÀrtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.