Sjuksköterskeutbildningen har sedan dess start i mitten av 1800-talet utvecklats från att ha varit en rent praktiskt inriktad yrkesutbildning till en mer teoretiskt inriktad högskoleutbildning. Denna utveckling har fortsatt vilket innebär att klyftan mellan teori och praktik har ökat ytterligare.Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att undersöka vilka krav på lärande den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever i den situation hon står inför, när hon med en huvudsaklig teoretisk utbildning möter den kliniska praktiken, samt att analysera hur sjuksköterskorna kan stödjas i att hantera situationen. Utifrån vårt syfte har vi valt att utföra en empirisk undersökning, där vi har intervjuat sju sjuksköterskor från Helsingborgs lasarett. Den kvalitativa ansatsen föll naturligt då vi sökte en djupare förståelse för sjuksköterskorna och deras situation.I vår undersökning kommer vi fram till att det är svårt för nyutexaminerade sjuksköterskor att ta sig an de krav på kompetens som yrket ställer. För att klara av situationen behöver de stöd och handledning både från Helsingborgs lasarett och från arbetskamraterna.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i åldrarna 16-19 år (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotränare som var mellan 39-66 år gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades två semistrukturerade intervjuguider baserat på den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. Frågorna som ställdes var utifrån tre olika situationer; vardaglig träning, träningsläger respektive tävling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende på individerna och situationen.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

Problem På arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjänsten. Saknas sådan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anställer en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet är att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större värde för uppdragsgivaren till en så låg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen är av kvalitativ karaktär där vi med hjälp av olika modeller analyserar resultatet från intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i Skåne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte.

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet.

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Det kan finnas svårigheter att som nyutexaminerad sjuksköterska göra vissa bedömningar och visa på kliniska skickligheter i yrkesutövningen. Nyutexaminerade sjuksköterskor har ett behov av att få introduktion för att kunna träna upp yrkesskickligheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara yrkesverksam. Tio vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: rädsla för att göra misstag och inte känna sig förberedd, kommunikation med andra är komplicerat och betydelsefullt, stöd och vägledning är centralt samt tillfredställelse och stolthet i yrket. Resultatet visar att en framträdande skillnad från studietiden var det stora ansvaret och att de genomgick en transition från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lärare i idrott och hälsa har med olika typer av feedback. Studien ämnar även undersöka hur elever uppfattar att de påverkas av lärargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende på om eleven är kille eller tjej.Vilka intentioner har lärare med sin verbala feedback till elever?Vilka känslor uppkommer hos elever vid olika typer av lärargiven feedback?Hur påverkas elevers engagemang vid olika typer av lärargiven feedback?Tas den lärargivna feedbacken emot olika beroende på om eleven är tjej eller kille?MetodI studien anva?nds två metoder. Intervju används för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2, Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre. Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.